Det har varit en långdragen process med flera oväntade vändningar. 2021 beslutade EU att man skulle skapa en gemensam så kallad HRDD-lag, en lag som reglerar företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter i sin leverantörskedja. Alltså lagstiftning som liknar de riktlinjer som i dag, utifrån frivillighet, reglerar företags etiska ansvar. Beslutet hade brett stöd bland politiker och även bland stora företag.
I februari förra året kom lagförslaget och det fick genast kritik av civilsamhället för att inte vara tillräckligt skarpt. Förslaget har sedan tröskats genom EU:s maskineri.
– På vägen har det urvattnats ännu mer, säger Karin Gregow, policyrådgivare på ForumCiv, till OmVärlden.
Motstridiga viljor
En av tvistefrågorna har handlat om hur mycket av ett företags så kallade ”värdekedja” som ska omfattas av den nya lagstiftningen. Ska den gälla bara leverantörer, det som kallas ”nedströms”? Eller ska den gälla också försäljning och annat som sker närmare konsumenten, det som kallas ”uppströms”?
– Det finns många problem även i distribution, försäljning och användning. Det kan vara allt ifrån it-utrustning som kan användas till olaglig övervakning i diktaturer och känsliga produkter som vapen och kemikalier, säger Karin Gregow.
Många organisationer som arbetat för en lagstiftning anser att lagen ska täcka både uppströms och nedströms, och flera av EU:s medlemsländer håller med om det. Men inte Sverige. När medlemsländerna gav sina respektive uppfattningar till Ministerrådet så var den svenska uppfattningen, framförd av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), att bara leverantörsdelen ska täckas av lagen.
Landade i kompromiss
Men när ministerrådet kom med sin position i december så blev det en kompromiss. Stora delar av värdekedjan sorterar in under lagstiftningen, men inte hela. Ministerrådets förslag överlåter till medlemsstaterna att avgöra om och hur de vill inkludera den finansiella sektorn.
– Och möjligheterna att driva civilmål mot företag för brott mot den nya lagen blev svagare än vad civilsamhället ville, säger Karin Gregow.
Oklart om förslaget tas
Det är nu dags för EU-parlamentet att enas om sin ståndpunkt innan förhandlingar mellan de olika EU-institutionerna tar vid och lagen blir klar. I parlamentet har det ansvariga utskottet lagt fram ett förslag till position och den 1 juni tas det till omröstning. Förslaget är i jämförelse med Ministerrådets ståndpunkt mer i linje med vad organisationer som ForumCiv vill se, säger Karin Gregow.
Det har fått delar av parlamentet att vända sig mot förslaget. I exempelvis den stora konservativa partigruppen, EPP, är åsikterna splittrade, uppger Dag Elfström som är kanslichef hos den svenska parlamentarikern Sara Skyttedal (KD) i EPP-gruppen.
– Vår inställning är att parlamentets position ska ligga närmare rådets position. Det gäller till exempel hur stora företag som ska omfattas.
En annan fråga handlar om personligt ansvar för enskilda styrelseledamöter i bolags ansvar.
– Utskottet vill koppla ansvaret till den enskilda i stället för företaget på ett sätt som strider mot svensk bolagstradition, säger Dag Elfström.
Dagen innan omröstningen kommer partigruppen att besluta linjen för gruppen men enskilda ledamöter behöver inte följa den.
”De som är riktigt oroliga”
Från kollegor i Europa har ForumCiv börjat höra prat om att förslaget kanske inte kommer att antas av parlamentet, utan skickas tillbaka och ”vattnas ur” i processen för att nå kompromiss, säger Karin Gregow.
– Vi är lite oroliga här. Det verkar vara mer skakigt än vad vi trodde att det skulle vara.
Parlamentet har tidigare visat starkt stöd för lagstiftningen, påpekar hon.
– Så man trodde ju att de var det starka kortet.
Lyckas parlamentet inte enas och rösta igenom en ståndpunkt så skickas förslaget tillbaka till utskottet för ny förhandling.
– Ingen har sagt till mig att det ligger i farans riktning, säger Dag Elfström hos Sara Skyttedal.
