Murielle Ciss får dropp samtidigt som läkarna på sjukhuset i Senegals huvudstad försöker ställa en diagnos.

Murielle Ciss får dropp samtidigt som läkarna på sjukhuset i Senegals huvudstad försöker ställa en diagnos.

Miljontals liv på spel – hård kamp för att stoppa resistens mot antibiotika

I de värsta scenarierna kan miljontals människor dö om världen inte blir bättre på att hantera antibiotikaresistenta mikroorganismer. Problemet är stort, framför allt i låg- och medelinkomstländer. I Senegal pågår ett intensivt arbete för att stärka landets motståndskraft mot nästa pandemi. 

Den ljusgula vätskan droppar sakta ner i den genomskinliga slangen. På en brits i det kala sjukhusrummet halvligger en tonårsflicka och scrollar på sin mobiltelefon.

– Hon har svår blodbrist och vi misstänker malaria, förklarar läkaren Khardiata Diallo, och tillägger:

– Men hon kan också bära på en infektion eller ha en bakomliggande sjukdom. Just nu får hon ett vitamindropp medan vi utreder henne.

Det spartanskt inredda isoleringsrummet ligger i en nybyggd klinik för infektions- och tropiska sjukdomar på Fann Hospital, ett av Senegals ledande universitetssjukhus.

Läkaren Khardiata Diallo jobbar på Fann Hospital, ett av Senegals ledande universitetssjukhus.

Här finns ett av landets mest avancerade sjukhuslaboratorium, en högspecialiserad akutmottagning och möjlighet att isolera patienter som bär på smittsamma sjukdomar.

Hit, till infektionskliniken i centrala Dakar, kommer komplicerade fall av tuberkulos, malaria, bakteriell hjärnhinneinflammation och stelkramp. Även patienter som inte längre svarar på antivirala mediciner mot hiv vårdas här.

– När de vanliga läkemedlen inte hjälper tvingas vi ta till väldigt dyra antibiotika. Men det är inte alltid vi kan få tag i de preparaten. Ibland får vi vända oss till de privata klinikerna och andra gånger finns dessa inte ens i Senegal, säger avdelningschefen och läkaren Moussa Seydi som också leder Senegals arbete mot covid-19.

Klarat pandemin bra

Han ser inte den pågående covidpandemin som ett större hot – tvärtom har det västafrikanska landet klarat sig lindrigt undan med knappt 75 000 konstaterat smittade och färre än 1 900 dödsfall.

En ung befolkning och gynnsamt klimat är en del av förklaringen till de låga smittotalen, tror Moussa Seydi.

– Nittio procent av alla fall av Covid-19 har inträffat under de kyliga årstiderna. Vi har sällan kallt och även en luftfuktighet som missgynnar viruset. Det finns också teorier om att befolkningen i Västafrika har utsatts för andra coronavirus tidigare och därför har ett större skydd, men dessa teorier är ännu inte belagda. Många unga människor går nog runt och bär på viruset utan att känna symtom säger han.

Moussa Seydi tror att en ung befolkning och klimatet bidragit till att Senegal klarat covid-19 pandemin ganska bra.

Ett par våningar under Moussa Seydis stora, ljusa kontor ligger en äldre kvinna uppkopplad till ett dropp. Hennes kropp är skör och bräcklig.

Läkaren Khardiata Diallo förklarar att hon inte längre svarar på bromsmedicinen hon har gått på i närmare 30 år.

– Tyvärr är hennes situation inte ovanligt. De gamla medicinerna slutar verka och många kommer hit när det redan är för sent. Men vi är hoppfulla att vi kan hitta en ny medicin som kan förbättra hennes värden, säger Khardiata Diallo.

Var tionde patient utvecklar resistens

Omkring var tionde patient som behandlas med antiretrovirala mediciner mot hiv utvecklar någon form av resistens, enligt siffror från WHO.

Redan i dag sker 700 00 dödsfall årligen till följd av infektioner orsakade av resistenta mikroorganismer, vilket OmVärlden skrivit om tidigare. Enligt vissa prognoser kan vi inom några decennier hamna i ett läge där fler miljoner människor omkommer av vanliga infektionssjukdomar.

– Om inget görs står vi inför en katastrof. Det är ingen tvekan om det, säger Adjaratou Ndiaye som är nationell koordinator för Senegals insatser mot antimikrobiell resistens.

Hon tar emot på kontor i centrala Dakar i ett rum fyllt med pärmar, böcker och travar med dokumentation. Härifrån leds arbetet att stärka landets motståndskraft mot framtidens epidemier och sjukdomsutbrott. Ett helhetsgrepp är nödvändigt, förklarar Adjaratou Ndiaye och berättar om regionens insats.

– För att komma till rätta med antibiotikaresistens kan vi inte bara titta på sjukvården utan vi behöver ta hänsyn till livsmedelshantering, utbildningsfrågor, djurvård och även klimatförändringar. Den globala covid-19-pandemin har lärt oss att vi måste jobba på alla fronter, säger hon.

Fann Hospital är ett av Senegals ledande universitetssjukhus.
Fann Hospital är ett av Senegals ledande universitetssjukhus.

Antibiotikaresistens är bara en del av det omfattande arbetet att förbättra människors hälsa.

– Men jag skulle vilja säga att det är det allra viktigaste just nu. Vi har enorma problem med billig och verkningslös antibiotika som kommer in i landet. Det finns en stor okunskap om hur läkemedlen ska användas på rätt sätt, säger Adjaratou Ndiaye som tidigare på dagen har varit i ett kustsamhälle för att prata med representanter för småskaliga fiskare.

– Tidigare har vi haft vattentäta skott mellan sjukvård och djurhälsa, men för att klara av den här utmaningen måste vi förstå hur allting hänger ihop. Hur påverkar bekämpningsmedel vår hälsa? Vi kan inte längre titta på miljöfrågor som isolerade från sjukvården. Detsamma gäller traditionell medicin, jordbruksmetoder och en säkrad tillgång på livsmedel, säger hon.

Målet är att förhindra domedagsscenario

Just nu pågår ett omfattande arbete med att uppdatera riktlinjer för antibiotikaanvändning, utbildningsinsatser och sammanställning av mängder av information. Målet är att förhindra domedagsscenariot om flera miljoner dödsfall till följd av verkningslösa läkemedel.

– Antimikrobiell resistens är ingen sjukdom, Men det råder inga tvivel om att det är nästa globala pandemi.

FAKTA Viktigt med helhetssyn
Forskare som undersöker smittspridning talar ofta om "One Health" som är ett tvärvetenskapligt begrepp som syftar på att många sjukdomar cirkulerar mellan djur, människor och i naturen och smittan kan överföras via vatten, livsmedel eller med vektorer såsom myggor och fästingar. Läkare, veterinärer och ekologer samverkar för att förstå hur olika smittämnen sprids och hur nya smittor uppstår.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.