Förra året dödades 138 människorättsförsvarare bara i Colombia, som är världens farligaste land för människorättsaktivister.

Förra året dödades 138 människorättsförsvarare bara i Colombia, som är världens farligaste land för människorättsaktivister.

Mordvåg i Colombia – men det finns strimmor av hopp

Just nu pågår en av världens största konferenser om mänskliga rättigheter i Stockholm. Läget i Colombia är en fråga som diskuteras. Där har morden på MR-försvarare ökat, men det finns en strimma av hopp.

Aktivister förföljs, attackeras och mördas systematiskt. Förra året dödades 138 människorättsförsvarare bara i Colombia, som är världens farligaste land för människorättsaktivister, enligt Front Line Defenders årliga sammanställning. Situationen för de som slåss för mänskliga rättigheter diskuteras just nu i Stockholm. 200 människorättsförsvarare träffas denna vecka på en av världens största konferenser om MR-frågor, som arrangeras av Civil Rights Defenders.

En av deltagarna är Carlos Martín Beristain. Han har arbetat med Colombias sanningskommission som tillsattes 2016 efter att regeringen och Farc-gerillan slutit fred. Kommissionens mål är att ge upprättelse åt den väpnade konfliktens mer än nio miljoner drabbade.

– Colombia har försökt ta sig ur kriget i 40 år, säger Carlos Martín Beristain.

Carlos Martín Beristain är på plats i Sverige för att prata om Colombia under en av världens största konferenser för mänskliga rättigheter. Foto: David Lagerlöf.
Carlos Martín Beristain är på plats i Sverige för att prata om Colombia under en av världens största konferenser för mänskliga rättigheter. Foto: David Lagerlöf.

Han säger att trots flera fredsavtal har det inte funnit något slut på kriget. Konflikten har lugnat ned sig för att sedan blossa upp igen. Det har inte varit som något av hans tidigare uppdrag.

– I Colombia har det, till skillnad från grannländernas militärdiktaturer, funnits fri media. De hade under en tid den bästa författningsdomstolen i Latinamerika, med fungerande institutioner med ett demokratiskt system med val som inte fungerade. Men colombianerna känner inte till fred, och hur det är att leva i ett land med fred, säger Carlos Martín Beristain.

Maktskifte med förändringar

Ungefär samtidigt som sanningskommissionen släppte sin rapport blev Colombia det andra landet i Latinamerika som på kort tid röstade fram en vänsterpresident då den före detta gerillamedlemmen Gustavo Petro vann valet tillsammans med vice presidenten Francia Márquez, en afro-colombiansk kvinna.

– Gustavo Petro och Francia Marquez vann valet i ett land som aldrig haft en vänsterpresident eller en så pass högt uppsatt person från det afro-colombianska befolkningen tidigare. Det är en mycket betydande förändring, säger Carlos Martín Beristain.

Strax innan Carlos Martín Beristain anlände till Sverige annonserade Gustavo Petro sin senaste insats inom ramen för hans vallöften för att öka den sociala rättvisan. I Colombia äger 0,4 procent av befolkningen 46 procent av marken på landsbygden. För att minska skillnaderna i ägande ska regeringen att köpa tre miljoner hektar av boskapsuppfödare i syfte att omfördela dem till fördrivna bönder. Överenskommelsen möjliggör implementeringen av den omfattande landsbygdsreformen, som uppfyller den första punkten i fredsavtalen med Farc.

Mord på människorättsförsvarare, 2021

Front Line Defenders har sammanställt antalet mördade människorättsförsvarare under 2021.

Växande humanitär behov

Den ökande väpnade konflikten och flyktingströmmarna från Venezuela gör att de humanitära behoven ökar både inom landet och i regionen. Nyligen släppte FN en rapport om att närmare åtta miljoner människor behöver humanitärt stöd i Colombia i år. En siffra som ökat med över fyra miljoner sedan 2017, året efter att fredsavtalet undertecknades, något även Carlos lyfter.

– I november förra året besökte vi flertalet samhällen och frågade ledarna vad de behöver för fredsbyggande. De ville att staten ser till att det finns dricksvatten, att barnen ska kunna gå i en vanlig skola och inte en militär, vilket har varit statens enda lösning, säger Carlos Martín Beristain.

Colombia har efter USA Amerikas största armé och polisstyrka, men det har, enligt Carlos Martín Beristain, inte löst situationen.

– Arauca är ett samhälle vi besökte. Där finns fler än 10 000 soldater och en befolkning på 180 000 människor. Det har inte medfört mer säkerhet för folket. Därför är en av rekommendationerna från kommissionen att vi måste ändra säkerhetsmodellen och öka statens närvaro genom att möta behoven. Inte med militär som enda lösning, säger han.

MR-försvarare i skottlinjen

Tidigare i år rapporterade OmVärlden att våldet i Colombia blir allt värre. Det innebar bland annat att det gjorde det svårt för biståndsorganisationer att bedriva projekt. Det har skett ett flertal mord på företrädare från civilsamhället. I brist på militära grupper vänder sig kartellerna till andra framstående i samhället, i detta fall de sociala ledarna och MR-försvarare hamnar i skottlinjen.

– När gerillagrupperna lämnar samhällena vänder sig kartellerna ofta mot andra ledare i samhället som då blir extra utsatta. Det är en av förklaringarna till varför antalet attacker mot MR- eller miljöförsvarare ökat, säger Carlos Martín Beristain.

Tecken på minskat våld

För att minska antalet attacker lanserade Gustavo Petro under valkampanjen begreppet ”Total Peace”. Det är ett löfte om att stoppa våldet, avveckla paramilitära grupper och befästa freden. Efter att ha övertagit presidentskapet den 7 augusti upprepade han sitt åtagande och lovade att uppnå "Total Peace" genom att bland annat återuppta fredssamtalen med National Liberation Army (ELN) och förhandla fram fredsavtal med alla illegala paramilitära och narkotikasmugglande grupper som är villiga att samtala. det har gett resultat. Det ser än så länge lovande ut.

Institutet för utvecklings- och fredsstudier (Indepaz) rapporterade nyligen att, sedan Petros invigning, har åtminstone 22 väpnade grupper publicerat kommunikéer som visar att de är beredda att gå med i "Total Peace". Dessutom, enligt uppgifter som samlats in av Indepaz, minskade antalet mord på sociala ledare, människorättsförsvarare och Farc:s fredsundertecknare avsevärt under september månad. Den 4 oktober undertecknade den colombianska regeringen och ELN ett avtal om att återuppta fredssamtalen, som avbröts i september 2018 av den tidigare konservative presidenten Iván Duque.

MR-konferens i Stockholm

Mellan den 10 – 14 oktober hålls konferensen Defenders days i Stockholm. Den arrangeras av Civil Rights Defenders. 200 nänniskorättsaktivister från 50 länder är på plats för att tala om människorättsfrågor. Sedan 2013 har Defenders’ Days blivit en av de främsta konferenserna med och för människorättsförsvarare. 

Carlos Martín Beristain var på plats för att tala om läget i Colombia. Den syriska organisationen MASSAR arbetar för att hitta de som kidnappats av IS, samt Burcu Bingöllü försvarar mänskliga rättigheter i Turkiet, Miljöaktivisten Angela Maldonado kämpar för Amazonas framtid samt btqi-aktivister från Kuba, Kenya och Armenien; journalister från Georgien som arbetar nära den ryska ockupationsgränsen  var andra besökare.

Källa:Civil Rights Defenders

Mer läsning