Målet är att mödradödligheten ska vara noll. Men arbetet med att stärka sexuella och reproduktiva rättigheter går långsamt, visar en ny rapport.

Målet är att mödradödligheten ska vara noll. Men arbetet med att stärka sexuella och reproduktiva rättigheter går långsamt, visar en ny rapport.

Motgångar i arbetet med sexuella rättigheter

2019 samlades världens länder i Nairobi. Där enades de om att öka tempot i arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter. Men arbetet har stött på flera motgångar, visar en rapport.

– Pandemin var ett bakslag för sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) då man på bred front offrade dessa frågor, säger Hans Linde, förbundsordförande för RFSU och Sveriges representant i arbetet för att nå de åtaganden som länderna kom överens om 2019.

Ambitionerna sattes högt under mötet för tre år sedan.

Utrota mödradödligheten och våld i nära relationer samt se till att preventivmedel är tillgängliga för alla innan år 2030. Över 1300 frivilliga åtaganden fastslogs. FN tillsatte därefter en oberoende kommission för att kontrollera att länderna håller sina löften från Nairobi Summit 2019.

Just nu träffas världens länder igen för att stämma av hur det har gått. Denna gång på ön Zanzibar som tillhör Tanzania. I den rapport som läggs fram på mötet står det klart att mycket återstår. En pandemi, klimatförändringar och diskriminering har gjort det svårare än väntat.

– Vi kunde under pandemin se att mödradödligheten ökade och tillgången till både preventivmedel och abort minskade, säger Hans Linde.

Fler globala kriser

Mödradödligheten ökar dock inte längre men den minskar inte heller. Det beror på att det finns flera kriser som pågår samtidigt i världen.

– Att den inte minskar hänger ihop med rapportens viktigaste budskap, reproduktiv rättvisa. Det är jätteviktigt med en fungerade lagstiftning och hälsosystem. Men det räcker inte. Vi måste även se till hur exempelvis allt från strukturella skillnader till humanitära kriser påverkar möjligheten för personer att överleva sin förlossning. Men väljer en stat att satsa så ger det resultat. Titta bara på Sierra Leone, säger Hans Linde.

Sierre Leone är ett av länderna som följt sina åtaganden. För att nå visionen om att inga mödrar ska dö vid förlossning år 2030 planerar landet i ett första steg att utbilda och anställa 1 000 barnmorskor, 180 narkossköterskor och 72 kirurgiassistenter till år 2025. Deras första mål är halvera mödradödligheten till 2028.

Kampen för sexuella rättigheter försvåras, enligt Hans Linde, av könsdiskriminering, rasism och klass.

– Vi behöver sätta in frågorna i ett större sammanhang. De mest marginaliserade människorna möter också de största hindren. Olika hinder samverkar. Exempelvis har klimatförändringarna och diskriminering en tendens att slå mot samma människor, säger han.

Abortfrågan fortsatt het

I november förra året släpptes en första uppföljande rapport. Den visade att utvecklingen går för sakta. Pandemin innebar bakslag och på vissa håll har exempelvis abortlagstiftningen skärpts.

– Vi såg tyvärr få åtagande gällande abortfrågan redan 2019. De frågor som uppfattas som kontroversiella var det färre åtaganden kring. Men de länder som gjorde åtaganden kring abort, exempelvis Mexiko och Colombia har fullföljt dem, säger Hans Linde.

Hur klarar sig då Sverige i dessa sammanhäng. Lever vårt land upp till det vi åtog oss på mötet i Nairobi för tre år sedan?

– Från Sveriges håll lovade vi 2019 en nationell SRHR-strategi – det kan vi bocka av. Men vi lovade också att vara en stor biståndsgivare till SRHR, ett löfte som inte upphör bara för att vi byter regering. Det är därför viktigt att vi håller den nya regeringen ansvariga för att följa upp detta och hålla vårt löfte, säger Hans Linde.

Mer läsning