Den nya socialdemokratiska statsministern Jonas Gahr Støre föreslår stora förändringar i biståndsbudgeten.

Den nya socialdemokratiska statsministern Jonas Gahr Støre föreslår stora förändringar i biståndsbudgeten.

Norge vill skära ned det humanitära biståndet

Den nya regeringen i Norge vill omprioritera biståndet så att mer går till klimat och matsäkerhet. Men mindre pengar ska gå till bland annat utbildning och humanitära insatser, vilket väckt stark kritik.

Publicerad:

– Det var en stor chock att de skär ner på biståndet till utbildning med en så hög summa, bara över en natt. Norge ses normalt som en pålitlig givare och en ledande aktör inom utbildning. Att bara skära ner på biståndet så abrupt är inte förenligt med norska traditionen. Vi är rädda att regeringens plötsliga vändning kan påverka andra givare negativt, säger Gunvor Knag Fylkesnes, direktör för politik och kommunikation, på Rädda barnen Norge

Den nytillträdda socialdemokratiska regeringen vill göra omprioriteringar i bistånds- och utvecklingsbudgeten.

Regeringen vill satsa mer på klimat- och livsmedelssäkerhet. Samtidigt vill de göra nedskärningar i det humanitära biståndet. Regeringen föreslår att biståndsbudgeten ska skäras ned med 750 miljoner norska kronor, vilket är lika mycket i svenska kronor.

De föreslår stora nedskärningar inom biståndet till utbildning med närmare 662 miljoner kronor. Nödhjälpsanslaget föreslås omfördelas till en solidaritetspott, samtidigt som en nedskärning på 270 miljoner kronor föreslås. Det regionala stödet till Afrika vill man skära ner med 175 kronor och anslagen till ”Europa och Centralasien” med 128 miljoner kronor.

100 000 lärare blir utan utbildning

Rädda barnen Norge är besvikna och överraskade att regeringen har lagt ett förslag om att dra ner på biståndsbudgeten.

– Nedskärningar med över 600 miljoner kronor inom utbildning kommer direkt påverka barns möjlighet att gå i skolan. Det innebär att 100 000 lärare inte får en utbildning, 3 400 nya klassrum kan inte byggas och 2,4 miljoner barn kommer inte ha tillgång till en utbildad lärare. Vi har en utbildningskris efter effekterna av corona och nedskärningarna från den norska regeringen kunde inte komma mer olägligt. Rika länders barn är åter i skolbänken men det är fortfarande 55 miljoner studenter världen runt som inte har återgått till skolan, säger Gunvor Knag Fylkesnes.

Rädda barnen är dock positiva till att Norge vill lägga ett större fokus på matsäkerhet, småskaliga jordbrukare och klimatet. Men de anser att det inte göras på bekostnad av andra viktiga initiativ.

– Nu har regeringen inkluderat en klimatinvesteringsfond på 750 miljoner kronor i sin budget. Men det är inte i enighet med OECD DAC:s definition av bistånd. Så vid det här laget bör det inte vara en del av biståndsbudgeten. Vi förespråkar investeringar i klimatfrågor men om det inte är förenligt med OECD DAC:s definition av bistånd så ska det ligga utanför biståndsbudgeten, säger Gunvor Knag Fylkesnes.

Tidigare biståndsministern kritisk

Rädda Barnen Norge har tillsammans med 28 andra hjälporganisationer skrivit ett brev till Norges premiärminister Jonas Gahr S Støre och vädjat att inte ta pengar från de allra fattigaste för att betala för klimatförändringarna.

Även Norges tidigare biståndsminister, kristdemokraten Dag Inge Ulstein, har uttalat sig om omfördelningen i budgeten:

”Det blir vansinnigt fel att ta pengar från världens fattigaste. Det förändrar inte världen till det bättre, och är ett brott mot tidigare löften om att skärma av stödet till områden som utbildning, jämställdhet, livsmedelstrygghet och arbete för utsatta grupper”.

FAKTA/Ändrad biståndsbudget

• Den norska regeringen föreslår att dra ned biståndet med 750 miljoner kronor. Dessutom ska en rad omprioriteringar göras.

• Biståndssatsningar på utbildning föreslås bland annat sänkas med 662 miljoner kronor och det regionala stödet till Afrika sänks med 175 miljoner kronor.

• Men flera andra poster kommer få mer pengar.  Budgeten för livsmedelssäkerhet, fisk och jordbruk föreslås öka med 500 miljoner kronor. Förnybar energi höjs med 420 miljoner och miljö- och markinvesteringar ökar med 80 miljoner. En satsning görs inom jämställdhet med tonvikt på sexuell och reproduktiv hälsa där budgeten höjs med 25 miljoner, och 60 miljoner på budgeten för sexualundervisning.

Mer läsning