EU ser ett växande behov av att mäta rasism. Forskare på Mångkulturellt centrum har nu tagit fram en metod för det.

EU ser ett växande behov av att mäta rasism. Forskare på Mångkulturellt centrum har nu tagit fram en metod för det.

Ny metod för att mäta rasism

Intresset för att mäta rasism har ökat och EU vill samla in uppgifter om medborgares rastillhörighet. Det är olagligt i Sverige men Mångkulturellt centrum har tagit fram en metod för att mäta rasismens effekter.

– I dag har vi inget sätt att mäta om rasism ökar eller minskar i Sverige, eller om de åtgärder vi vidtar för att minska rasism funkar. Vi har mycket kunskap i specifika kontexter men det saknas en återkommande nationell studie som visar hur hela befolkningen utvecklas i relation till rasism, säger Edda Manga.

Hon är forskningsledare vid Mångkulturellt centrum (MKC) i Botkyrka och redaktör för den nyligen utgivna antologin ”Att mäta rasism”. I den har författarna presenterat en ny metod för hur rasism kan mätas.

EU vill införa statistik över rastillhörighet

I våras föreslog Europaparlamentets kulturutskott att EU och medlemsländerna ska överväga att samla in data om människor utifrån rastillhörighet. Länderna har ett behov av att veta hur rasismen i unionen utvecklas.

Men efter det nazistiska styret i Tyskland under 1930-40-talen insåg politikerna att det fanns stora risker att hämta in och registrera information om ras och religionstillhörighet. I Sverige är det därför förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung. Dessutom finns ett ytterligare problem.

Edda Manga säger att rasbegreppet är svårt ringa in eftersom det inte finns några fasta angivelser om vad en ras egentligen är.

– Ras är sociala processer som är beroende av kontext och föränderliga över tid.  

Edda Manga är redaktör för boken ”Att mäta rasism”. Foto: Mångkulturellt centrum

Forskarna på Mångkulturellt centrum har utvecklat en metod för att mäta rasism utan att ange ras. Ett sätt att gå runt problemet är att mäta hur människor grupperar sig baserat på den statistik som finns.

– Vi tittar på tillgång till bostad, arbete, kön, ålder med mera. Vi kan utifrån den datan se olika mönster av livsvillkor. Vi analyserar i efterhand hur rasism spelar in i dessa mönster, säger hon.

Forskarna gör en kvantitativ undersökning av befolkningen för att få en översikt över hur människor grupperar sig. Därefter gör de en kvalitativ fördjupningsstudie per gruppering, för att identifiera vad som ligger bakom dessa mönster av livsvillkor.

Strukturell rasism

Metoden som forskarna har tagit fram belyser hur till exempel politiska beslut eller platsers utbyggnad systematiskt gynnar vissa grupper.

– Vi har strukturer som gynnar vita med svensk bakgrund. Dessa strukturer skapar en rasism som man inte upplever på en subjektiv nivå, men när man tittar på helheten ser man mönstren. Den enskilda individen upplever kanske därför inte att den får utstå rasism, säger Edda Manga.

Forskarna väntar på att få en etisk prövning godkänd, därefter kan de påbörja första studien.

Boken, "att mäta rasism”, släpptes i början av november. Den är resultatet av ett längre forskningsprojekt som pågick mellan 2017-2020.

Mer läsning

Avsnitt 153: Fotbolls-VM:s mörka baksida

Fotbolls-VM skulle bli Qatars väg in i finrummet. Men nu pratas det istället om brott mot mänskliga rättigheter och döda migrantarbetare. Byggnads Johan Lindholm, journalisten Martin Schibbye och skribenten Ekim Çaglar talar om sport och politik i senaste avsnittet av OmVärlden podd.