OECD: Världens ökade bistånd gick till Ukraina

Effekterna av kriget i Ukraina är tydliga när OECD sammanställt biståndet från 30 länder i det som kallas DAC, Development Co-operation Directorate, i Sverige ofta benämnt OECD:s biståndskommitté. Här finns till största delen europeiska länder samt USA, Japan, Australien och Nya Zeeland. 

Sammantaget ökade dessa länder sina insatser under 2022 upp till rekordsumman 204 miljarder dollar vilket motsvarar cirka 2 140 miljarder kronor. Bistånd räknas ofta som procent av bruttonational inkomsten (BNI) och förra året uppgick det till 0,36 procent i DAC-länderna. 2021 var motsvarande siffra 0,33 procent. Sveriges bistånd var 0,9 procent av BNI vilket gör oss till världens näst största biståndsgivare i relativa termer. Det efter Luxemburg som nådde en procent. 

En allt större andel av Sveriges och andra länders bistånd används för att täcka kostnader för boende av flyktingar, det som vi i Sverige kallar avräkning. Enligt OECD:s regler är det möjligt att göra så.

Förra året gick en rekordstor andel – 14,4 procent av det totala internationella biståndet – till att finansiera ländernas egna flyktingmottagande. Det är den största siffran någonsin. Skälet är den stora strömmen av ukrainska flyktingar efter Rysslands invasion i februari förra året. Länder som sticker ut med störst avräkningar är Tjeckien (65,4 procent) och Polen (64 procent) som båda har tagit emot många ukrainska flyktingar.

Tyskland och Frankrike har ökat sina biståndsbudgetar för att finansiera ett växande flyktingmottagande. I Storbritannien har biståndsbudgeten inte ökat nämnvärt samtidigt som hela 30 procent av biståndskakan använts för finansiera flyktingkostnader. Även Sverige tillhör gruppen av länder där flyktingavräkningen inte kompenserats. OECD rapporterar att 3,9 miljarder kronor i den svenska biståndsbudgeten förra året gick till flyktingkostnader. Enligt Concord Sverige budgeterade regeringen totalt sex miljarder kronor från biståndet för flyktingavräkningar – alltså 2,1 miljarder mer än vad som användes.

– OECD:s siffror visar att det är en ännu större summa pengar som borde ha förts tillbaka till biståndet än vi tidigare trott. Det är oacceptabelt att resurser som kunde gjort stor skillnad för utsatta människor och länder hanteras så. Jag kan inte påminna mig om att jag tidigare sett en så stor differens mellan prognos och utfall som inte åtgärdats, säger Åsa Thomasson, policyrådgivare på Concord Sverige. 

Att Ukraina var i fokus under 2022 märks även i det direkta biståndet från DAC-länderna. Nästan 8 procent av allt bistånd, cirka 170 miljarder kronor, gick till Ukraina. Samtidigt visar preliminära data att de minst utvecklade länderna i världen fick ett minskat bistånd, totalt cirka 340 miljarder kronor vilket är 0,7 procent lägre än 2021.

Det är framför allt länderna i Afrika som fått nedskärningar i biståndet från DAC, minus 7,4 procent i reala termer. Störst är minskningen för länderna söder om Sahara med 7,8 procent. 

– Tydligt är att biståndet till Ukraina skett på bekostnad av de allra fattigaste länderna. Det är otroligt viktigt med ett generöst stöd till Ukraina men det blir absurt om fattigdomsbekämpning, jämlikhet och klimat ska stå tillbaka, där måste det internationella samfundet göra mer, säger Åsa Thomasson.