Ökat bistånd från EU, men mindre pengar till de fattigaste

EU:s bistånd ökade under 2020 – men inte biståndet till de fattigaste eller satsningar på jämställdhet. Dessutom ges mer bistånd som lån i stället för gåvor. Det framgår i den senaste AidWatch-rapporten som årligen utvärderar EU:s och medlemsländernas bistånd. 

Publicerad:

Efter flera år av minskning ökade EU-ländernas totala bistånd under 2020. Av EU-ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI) gick 0,5 procent till bistånd, jämfört med 0,42 procent året innan. Det framgår i biståndsplattformen Concord Europes årliga utvärdering av EU:s och medlemsländernas bistånd.

- Trots covid-krisen under 2020 så lyckades vi öka biståndet markant tack vare att många medlemsländer sköt till extra pengar, sade Laurent Sarazin, enhetschef på EU-kommissionens biståndsdepartement, när rapporten lanserades på ett nätevent organiserat av Concord Europe.

EU-biståndet har dock långt kvar till det utsatta FN-målet att 0,7 procent av BNI ska gå till bistånd senast år 2030, och som alla EU-länder har ställt sig bakom. 

– Biståndet ökar under pandemiåret 2020, och det är positivt, men ökningen är inte tillräcklig, säger Niclas Lindgren som är direktor på Pingstmissionens utvecklingssamarbete, PMU, till OmVärlden. 

– För första gången sedan 1990-talet ser vi att fattigdomsbekämpningen går åt fel håll, och att andelen människor i djup fattigdom ökar igen. Vi skulle därför ha behövt se ännu mer krafttag kring internationell solidaritet, fortsätter han.

Biståndet till de fattiga står still

Samtidigt som biståndet ökade 2020 pekar rapporten på oroande tendenser i just stödet till de allra fattigaste och mest utsatta länderna. Endast 0,10 procent av EU:s totala BNI går till de minst utvecklade länderna. EU-länderna har sedan 2010 som mål att 0,15 till 0,20 procent av deras totala BNI ska gå till de allra fattigaste länderna senast år 2030.

– Det är en stor svaghet att EU-länderna står och stampar på 0,10 procent av BNI. Man borde se en utveckling att man rör sig mot 0,20 procent, säger Niclas Lindgren på PMU. 

Under pandemin har 140 miljoner fler människor tvingats in i fattigdom, enligt Concord Europe.

Jämställdhet känslig fråga

En annan oroande trend som rapporten lyfter fram är en svag minskning av biståndet till jämställdhet. Pandemin har slagit hårt mot jämställdheten i världen, där nedstängda samhällen har drabbat kvinnor och barn hårdast. 

Arbetet med jämställdhet har försvårats av att EU-länder som Ungern och Polen, som på hemmaplan har inskränkt kvinnors och hbtqi-personers rättigheter, också har motarbetat jämställdhet i politiska biståndsöverenskommelser.

Rapporten pekar också på att det sker en stor ökning av EU-bistånd i form av lån istället för gåvobistånd.

– Det här är en oroande trend i ett läge där så många låginkomstländer redan befinner sig i en skuldkris. Grundläggande mänskliga behov som sjukvård, utbildning och försörjning kräver massiva investeringar och då behöver vi inte ett bistånd som spär på problemen med utlandsskulder, säger Niclas Lindgren. 

Jason Rosario Braganza är vd på den pan-afrikanska organisationen Afrodad som jobbar med utveckling och skulder.

– För många afrikanska länder är bistånd avgörande för att samhället ska fungera. Om mycket av biståndet görs om till lån kan trycket på systemen bli för stort och på sikt leda till kris, sade han vid lanseringen av AidWatch-rapporten. 

Mindre inhemska kostnader i biståndet

En positiv tendens som lyfts fram i rapporten är att EU-länderna redovisning av inhemska kostnader – som exempelvis för asylmottagande – som bistånd, minskar för fjärde året i rad. 

Det här välkomnas av Concord Europe som är kritisk till hur givarländer kan blåsa upp biståndssiffror med kostnader som biståndsplattformen menar inte bidrar till utvecklingsmål som fattigdomsbekämpning och jämlikhet. 

Fakta: Bistånd i Europa 

Om alla EU:s länder gav 0,7 procent skulle cirka 900 miljarder kronor betalts ut under 2020, men summan blev 640 miljarder och 555 miljarder är så kallat genuint bistånd, alltså bistånd exklusive avräkningar för inhemska kostnader såsom mottagande av asylsökande och utrikesförvaltning. 

Enligt prognosen kommer EU:s länder att nå 0,7 procent först 2035

Enbart fyra länder ger mer än 0,7 procent av BNI

Sverige 1,13%

Luxemburg 1,02%

Tyskland 0,74%

Danmark 0,73%

Mer läsning

EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen

”Vaccinrättvisa är en geopolitisk nödvändighet”

Som Team Europe måste vi infria löftet om att stödja låg- och medelinkomstländer genom att dela med oss av över 250 miljoner doser före årets slut. Så här långt har EU-länderna endast delat med sig av ungefär 50 miljoner doser. Nu är det dags att fullgöra detta åtagande, skriver EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen.