För 2023 har Sida en budget till det humanitära biståndet med totalt 4,6 miljarder kronor. Det är rekordhögt men ändå inte tillräckligt säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd.
– Antalet människor med behov har ökat och fortsätter att öka samtidigt som kostnaderna för att möta behoven också stiger. Sammantaget innebär det att färre människor kommer att nås av bistånd i år, säger Jakob Wernerman.
Kriget i Ukraina och inflation har drivit upp priserna generellt och inte minst för livsmedel, vilket vi skrivit om tidigare.
När FN:s organ för samordning av humanitära frågor, OCHA,
i december 2022 bedömde det totala behoven för 2023 landade de på 51,5 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 560 miljarder kronor. Sedan dess har jordbävningen i Turkiet och Syrien och nu senast kriget i Sudan inträffat vilket ytterligare ökar behoven.

Året innan var de humanitära behoven beräknade till 41 miljarder dollar. I slutändan fick man in drygt hälften och så har det sett ut under lång tid med konstant underfinansieringen av humanitärt stöd.
Hur mycket mer pengar hade Sida då behövt från regeringen i år till humanitärt stöd för att kompensera för inflationen?
– Det går inte att säga. Vår budget har ökat men kostnadsökningarna har som sagt också ökat, bland annat för att kronan försvagats mot dollarn, säger Jakob Wernerman.
Med större behov måste Sida göra hårdare prioriteringar så att hjälp ges till de som behöver den bäst. Urvalet görs av efter hur många som drabbats och hur allvarligt läget är i området. Sida bedömer även kostnaden och hur effektiva insatserna blir från de 19 organisationer man samarbetar med. Här finns FN-organisationer, icke-statliga civilsamhälleorganisationer samt Internationella rödakorskommittén, Svenska Röda Korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
– I prioriteringen ser vi det som viktigt att stöd även går till det vi kallar de vi kallar bortglömda kriser. Som Demokratiska republiken Kongo där det pågått en kris i flera decennier och som tenderar att bli bortglömt för att den inte syns i media som andra kriser, säger Jakob Wernerman.
Ni har fått en ökad budget samtidigt som andre verksamheter på Sida bantats, hur ser du på det?
– Det är bra att vi får ökade medel. Nu är inte det humanitära biståndet lösningen till alla de underliggande faktorer som leder till att människor befinner sig i kris. Så det är viktigt med en helhetssyn och att vi investerar mer i förebyggande åtgärder, säger Jakob Wernerman.
Humanitärt bistånd 2023
Biståndet fördelas initialt mellan 31 kriser, där 3,7 miljarder kronor fördelas mellan 18 strategiska humanitära samarbetspartners.
Sida betalar även ut 862 miljoner kronor i flexibla medel dit behoven är som störst, samt vid snabbt försämrade omständigheter och nya krissituationer som kan uppstå under året. Drygt 300 miljoner kronor finns även till akuta behov som kan tillkomma
10 länder som får mest humanitärt stöd från Sida
1. Etiopien (340 miljoner)
2. Afghanistan (300 miljoner)
3. Syrien (280 miljoner)
4. Jemen (270 miljoner)
5. Demokratiska republiken Kongo (245 miljoner)
6. Ukraina (220 miljoner)
7. Somalia (210 miljoner)
8. Sydsudan (200 miljoner)
9. Sudan (185 miljoner)
10. Nigeria (155 miljoner)