Svenska FN-soldater på Camp Nobel utanför Timbuktu, i Mali

Svenska FN-soldater på Camp Nobel utanför Timbuktu, i Mali

Öppnar för förändring av Sveriges militära insats i Mali

I skuggan av talibanernas maktövertagande i Afghanistan, efter bland annat 20 år av svenskt militärt engagemang, har insatsen i Mali hamnat i blickfånget. Socialdemokraterna öppnar för en förändring av Sveriges militära närvaro i landet. 

Publicerad:

Det västafrikanska landet Mali har efter militärkuppen 2012 skakats av interna konflikter mellan separatister och islamistiska terrorister. Tusentals människor har dött och hundratusentals tvingats på flykt, trots att ett fredsavtal skrivits. 

Sedan augusti förra året har Mali återigen skakats av militärkupper – två stycken inom loppet av nio månader. Landet leds idag av överste Assimi Goïta, ledaren bakom både de senaste kupperna.  

Sverige har förutom en biståndsinsats på sammanlagt 2,2 miljarder kronor sedan 2013 även deltagit i flera militära insatser i Mali. Det handlar främst om FN-styrkan Minusma och om den franskledda insatsen Task Force Takuba. 

Minusmas uppgift är att stötta arbetet med fredsavtalet. Där deltar Sverige med cirka 215 soldater. Task Force Takuba ska främst bekämpa lokala terrorgrupper och där bidrar Sverige med 150 soldater samt helikoptrar och transportflyg. Det finns också EU-insatser där Sverige bidrar med åtta soldater.

Genom åren har den militära insatsen fått kritik, bland annat för att Takuba inte är en FN-insats och för att riskerna är stora. Även delar av Malis befolkning har ifrågasatt närvaron av de utländska styrkorna.

Saknar "exitstrategi"

Liksom den numer avslutade militära insatsen i Afghanistan har Sveriges militära bidrag i Mali varit relativt stort. I Afghanistan tog insatsen en händelse med förskräckelse när talibanerna efter 20 år av internationell militär närvaro och stöd av den afghanska militären ändå kunde ta makten igen.

Flera av de goda resultat och den positiva utveckling som bland annat svensk militär och bistånd bidragit med i Afghanistan riskerar nu att gå om intet. Samtidigt har frågan om Maliinsatsen hamnat på tapeten. 

I en intervju i OmVärlden tidigare i somras ifrågasatte Sveriges nyligen hemkomna ambassadör i Mali, Diana Janse, Sverige engagemang i landet. Det bör omprövas i ljuset av det senaste årets turbulenta utveckling, menade hon.

Diana Janse har tagit tjänstledigt från utrikesdepartementet för att att kandidera till riksdagen för Moderaterna, ett parti hon tidigare arbetat för. Hon får i sin kritik stöd av partikamraten Pål Jonson, som också är ordförande i riksdagens försvarsutskott och en del av det sammansatta försvars- och utrikesutskottet som hanterar bland annat Sveriges deltagande i militära samarbeten.

– Nästa gång regeringen kommer med en proposition om Minusma så vill vi att den ska innehålla en ”exitstrategi” som visar hur man ska kunna avveckla den här insatsen på ett ordnat sätt, säger Pål Jonson.

Sverige bör alltså lämna FN-insatsen i Mali?

– Ja, det är vår uppfattning. Vi har inte sagt något datum, men Sverige har tagit ett stort ansvar i Mali och vi tycker att det är rimligt att fler länder tar ansvar för insatsen. Det är också mot bakgrund av att vi är i ett uppbyggnadsskede av det svenska försvaret.

Flera vill se en avveckling

Sveriges bidrag till Minusma samt till Takuba beslutas på årsbasis. Under hösten ska riksdagen klubba framtiden för båda. Redan vid förra årets beslut ville Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna se en avveckling av Minusmastödet. 

Vänsterpartiet vände sig mot det svenska bidraget till den franska insatsen Takuba, då den saknar FN-mandat. Insatsen sker på inbjudan från den maliska staten. 

Sverigedemokraterna ville avsluta engagemanget i Mali, men Socialdemokraterna Men försvarar insatserna.

– Just nu tycker vi att Sverige ska stanna kvar i Mali. FN har gjort bedömningen att trots två militärkupper på kort tid så behöver arbetet fortsätta med att stödja en utveckling som ska leda fram till att fredsplanen implementeras, säger Kenneth G Forslund (S) ordförande i riksdagens utrikesutskott.

Han utesluter dock inte att inriktning eller storlek på bidraget kan justeras.

– Det är inte omöjligt att det blir en större förändring, men det är för tidigt att säga, säger han.

Åtagande till lokalanställda

Miljöpartiet drar paralleller till Afghanistan och menar att utvecklingen där är en anledning att se över Sveriges engagemang i Mali.

– Det har hänt mycket i Mali det senaste året. Men vi behöver se Regeringskansliets underlag först för att se om det är skäl till en ändrad inställning från MP, säger Camilla Hansén (MP) som sitter i försvarsutskottet. 

Moderaten Pål Jonson påpekar att senaste veckorna i Afghanistan också visar på hur viktigt det är att i god tid klargöra vilka åtagandet Sverige har och inte har till lokalanställda.

 Vi behöver också jobba mer med utvärderingsbara målsättningar vid de internationella insatserna för att se vad vi åstadkommer egentligen, säger han.

Pål Johnson anser att att regeringen inte tagit frågan om utvärderingsbara målsättningar på allvar.

Socialdemokraten Kenneth G Forslund säger att krav om tydligare utvärdering är något som diskuterats i flera år.

– Man har ansträngt sig för att utveckla målformuleringarna och göra dem mer utvärderingsbara. Men man måste också vara realistisk och inse att det är väldigt svårt att utvärdera målen. Det finns inte några lätta och snabba framgångar i någon sådan här miljö.

Finns det risk att Mali blir nästa Afghanistan?

– Man ska nog inte göra alltför stora paralleller. Det är två helt olika miljöer, situationer och länder med sina respektive unika problem. Jag kan förstå att man på avstånd betraktat kan tycka att det ser väldigt lika ut, men det vore orättvist mot bägge länderna att säga det.

Mer läsning