En säkerhetsvakt övervakar emn offentlig plats. Allt fler i världen känner sig osäkra, visar en rapport från UNDP.

En säkerhetsvakt övervakar emn offentlig plats. Allt fler i världen känner sig osäkra, visar en rapport från UNDP.

Osäkerheten ökar – sex av sju i världen känner sig otrygga

För första gången sedan mätningarna av mänsklig utveckling började har dessa sjunkit på ett sätt som saknar motstycke. Dessutom känner sig sex av sju människor oroliga för sin säkerhet.

Trots att ekonomierna i världen har växt och fattigdomen minskat de senaste årtionden så larmar en rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP om drastiska försämringar av mänsklig utveckling. 

Covid-19 pandemin har ökat ojämlikheten. 40 miljoner människor riskerar dessutom att dö av temperaturförändringar innan sekelskiftet, även om mänskligheten lyckas göra mindre neddragningar av växthusgaser. 

– Vi rusar mot en temperaturökning på tre grader, om vi inte ändrar vårt förhållningssätt. Det kommer att avgöra allting som handlar om mänsklig säkerhet framöver, säger Ulrika Modéer som är assisterande generalsekreterare på UNDP. 

Hon tillägger att klimatförändringarna är jämte utarmningen av den biologiska mångfalden de största riskfaktorerna vi har. 

Dessutom lever 1,2 miljarder människor i konfliktdrabbade områden, alltså inom fem mil ifrån ett område där det finns en pågående konflikt som resulterat i död. Hälften av dessa, nästan 600 miljoner, bor i länder som inte vanligtvis betraktas som instabila krigszoner.

Otryggheten växer även i rika länder

Det är en dyster bild som målas i rapporten New Threats to Human Security in the Anthropocene från UNDP som också låtit mäta hur männsikor i världen uppfattar sin säkerhetssituation. Inte sedan mätningarna började, 1990, har det varit ett så kraftigt hack nedåt i den indexkurva som används för att mäta mänsklig utveckling.

Sex av sju människor i världen känner sig otrygga, enligt den undersökning som grundar sig på World Value Service Data. Värst är läget i fattiga länder, men även i rika länder har oron ökat de senaste tio åren. 

– Och det finns anledning att känna oro, säger Ulrika Modéer. Pandemin har påverkat den socioekonomiska situationen. Arbetstillfällen har gått förlorade och det kommer att ta minst fem år för utvecklingsländernas ekonomier att återhämta sig, fortsätter hon.

Ett exempel är den globala medellivslängden som sjunkit för andra året i rad och i dag ligger 1,5 år lägre än vad den gjorde innan pandemin. 

Nätet skapar polarisering

Klimatet, pandemin och den efterföljande oron är några förklaringar till att människor känner sig osäkra, men det finns även andra.

Det handlar också om att människor är uppkopplade och medvetna då de ser sin egen situation och de förändringar som finns framför dem. 

För FN och liknande internationella organ är det viktigt att veta hur människor uppfattar sin situation. Det påverkar nämligen möjligheten till sociala kontrakt som är en förutsättning för att nå globala överenskommelser. Är tilliten låg är det svårt att samarbeta.

Vill se satsningar på företag

Enligt UNDP kan den globala solidariteten stärkas genom att länder satsar mer på sociala trygghetssystem samt ökar stödet till små- och medelstora företag så att ekonomierna inte kraschar. 

– Pandemin har visat tydligt att om vi lämnar människor utanför de lösningar som finns att hantera den så riskerar det att slå tillbaka mot oss alla. Det är viktigt att vi använder det här tillfället att förklara att det ligger i allas intressen att vara solidariska, säger hon.

Samtidigt visar rapport efter rapport att demokratin i världens länder backar. Allt fler länder styrs av auktoritära regimer. Nyligen kunde demokratiorganisationen Idea konstatera att 2020 var det värsta året någonsin för demokratin i modern tid. 

Flera aktörer tjänar dessutom på social polarisering. För många ledare i auktoritära regimer är det en förutsättning för att behålla sin makt. 

– Ja, det finns en mängd aktörer som bidrar till en splittring. Men just därför är det så viktigt att argumentera för att samhällen som kan minska ojämlikheten och skapa trygga system också är samhällen som är bättre fungerande. Det finns en god grund inom forskningen att argumentera för det. Vi ser också ett stort intresse från flera länder för hur man ska öka transparens och skapa dialog med medborgare. För när den sociala oron blir för omfattande blir det inte bra för någon politisk ledning, oavsett hur den ser på demokratisk samhällsstyrning, säger Ulrika Modéer. 

Mer läsning