– Nu finns en bred militär närvaro i staden. Det känns som att revolutionen är i full sving igen. Massdemonstrationerna möts med olika grader av militärt och polisiärt våld. Delar av Khartoum stängs regelbundet av. Vi har kollegor som inte kan komma till jobbet. Vi har svårt att få våra barn till skolorna, säger Anna Saleem Högberg, biståndsråd på svenska ambassaden i Sudans huvudstad Khartoum.
Ovissheten är nu stor över vad som ska hända i ett av världens fattigaste land.
Sudan inledde det nya året med att premiärminister Abdalla Hamdok avgick söndagen den andra januari.
Hans avgång är ett resultat av pågående konflikter mellan civila och militära ledare om bildandet av en ny regering, och innebär att den sudanesiska militären åter har ett maktövertag. Något landets befolkning starkt motsätter sig.
– Befolkningen vill inte ha en militärjunta som styr landet och som skärmar av Sudan från resten av världen ännu en gång. De vill ha en civil stat, utan inblandning av militären. Frågan är om det är möjligt med en så stark militär, som nu är rädd och trängd i ett hörn och därför också en farlig militär, säger Anna Saleem Högberg.
Redan 2019 gick landets medborgare ut i stora protester mot den dåvarande ledaren Omar al-Bashir som tvingades att avgå. Revolten var ett steg mot ett mer demokratisk Sudan. I augusti samma år tillträdde ett civil-militärt styre med Abdalla Hamok som premiärminister.
Den 25 oktober förra året tog dock militären över och fängslade Abdalla Hamok samt upplöste regeringen. Efter inhemska och internationella påtryckningar återinsattes dock Abdalla Hamdok som premiärminister i höstas förra året. Men för en dryg vecka sedan meddelade han sin avgång och biståndsorganisationer funderar hur det ska göra med sina stöd.
Pausat bistånd
Enligt Sida uppgick biståndet 2020 till Sudan med drygt 596 miljoner kronor, varav 226 miljoner var humanitärt bistånd.
Efter militärkuppen den 25 oktober förra året pausade Sida utvecklingsbiståndet till Sudan och såg över det resterande biståndet så att det inte skulle riskera att tillfalla statliga aktörer.
Det humanitära biståndet har inte pausats eller påverkats av den politiska utvecklingen i Sudan, enligt Anna Saleem Högberg.
– Vi har inte haft några direkta samarbeten eller utbetalningar till den sudanesiska staten. Efter revolutionen så fick vi ett tillskott på 400 miljoner svenska kronor från den svenska regeringen för att stödja övergången mot demokrati. Det är framför allt de samarbeten som vi inledde efter revolutionen som är pausade, stöd som är riktat mot att stödja den demokratiska övergång, som i dagsläget inte finns kvar.
– I januari och februari kommer vi fatta beslut om de samarbetena ska fortlöpa, avslutas eller fortsatt pausas. Vi följer den politiska utvecklingen noga, tillägger Anna Saleem Högberg.
OmVärlden har tidigare skrivit om att Världsbanken och USA har fryst sina utbetalningar till landet.
Nyligen uppgav World Food Programme att desuspenderar humanitära leveranser till norra Darfur efter plundring av 5 000 ton mat från deras lokaler.
– Det kommer ha direkta följder på ekonomin och därmed också sudaneserna. Det är helt enkelt enormt mycket som står på spel i Sudan. Det tråkiga i en sådan här situation är att befolkningen inte kan göra mycket åt detta. Det de kan göra och det de gör, är att gå ut på gatorna och demonstrera, säger Anna Saleem Högberg.
Ett av världens fattigaste länder
Fattigdomen är utbredd i Sudan som är klassat som ett av världens fattigaste länder. I mars 2021, uppskattades drygt 13 miljoner människor vara i behov av humanitärt stöd. I år förväntas fattigdomen öka ytterligare med drygt 14 miljoner människor. Det innebär att närmare en tredjedel av landets befolkning kommer att vara i behov av humanitärt stöd.
–Det syns tydligt att fattigdomen ökar i Sudan, framför allt under det senaste året. Sudan har en av världens högsta inflationstakter, mat- och bränslepriser har ökat markant och den senaste utvecklingen äventyrar det internationella stöd Sudan stod i begrepp att ta del av.
FN har nu gått ut och meddelat att de vill bjuda in militära ledare, politiska partier och andra grupper i Sudan för att starta en dialog om hur de ska lösa den politiska kris landet befinner sig i. Minst sextio personer har dött i den senaste tidens oroligheter.
FN har tidigare haft ett inflytande på utvecklingen i Sudan då de bland annat bidrog till att Abdalla Hamdok återgick till premiärminister-posten efter oktoberkuppen.
