Två gatuförsäljare i San Cristobal de las Casas, i södra Mexiko. En rapport från ILO visar att urbefolkningen drabbats extra hart under covid-19-pandemin.

Två gatuförsäljare i San Cristobal de las Casas, i södra Mexiko. En rapport från ILO visar att urbefolkningen drabbats extra hart under covid-19-pandemin.

Pandemin urholkade skyddsnätet för urbefolkningar

Urbefolkningar i Latinamerika har drabbats extra hårt under covid-19 pandemin. Villkoren för kring 800 ursprungsfolk på kontinenten har försämrats, varnar FN-organet ILO.

Sämre möjligheter till hälsovård och mindre tillgång till social försäkringssystemen. Pandemin har drabbat urbefolkningar hårdare än andra, konstaterar FN:s arbetslivsorgan ILO i en rapport från ILO:s regionala kontor för Latinamerika och Karibien.

Kring 8,5 procent av Latinamerikas befolkning – 55 miljoner – tillhör urbefolkningar. Att denna grupp drabbats hårdare beror bland annat på att 85 procent av urbefolkningen jobbar i de informella ekonomierna. De har inte har samma sociala skyddsnät som de som personer som har fasta anställningar.

En stor andel, 16 procent, är också egenföretagare och jobbar inom små familjeföretag. Även de har ett sämre skyddsnät än fast anställda. Antalet egenföretagare i övriga befolkningen var 4 procent, enligt ILO.

Ungefär hälften av urbefolkningen bor också på landsbygden som drabbats hårdare ekonomiskt, vilket är en större andel än övriga befolkningen.

FN-organet förelår att generella stöd ska införas, som till exempel barn- eller familjebidrag, pension och generell rätt till sjukvård. Det skulle, enligt ILO, stärka urbefolkningarnas sociala situation och minska klyftan till övriga befolkningen.

Mer läsning