En ung buddistisk munk i Myanmar gör sin läxa. Men under pandemin har många elever i fattiga länder hoppat av skolan vilket befaras öka skillnaden mellan fattiga och rika länder.

En ung buddistisk munk i Myanmar gör sin läxa. Men under pandemin har många elever i fattiga länder hoppat av skolan vilket befaras öka skillnaden mellan fattiga och rika länder.

Prognos för 2022: Minskad fattigdom men ökande skillnader

Antalet extremt fattiga spås minska i år. Covid-19 pandemin har dock gjort att fattigdomsbekämpningen i världen tagit flera steg bakåt. Skillnaden mellan fattiga och rika länder tros öka då många unga lämnat sina utbildning i förtid.

– De fattiga ländernas fickor är tömda. Den absolut största utmaningen just nu är hur vi ska se till att den ökade fattigdomen och ojämlikheten som skedde under covidutbrottet inte blir en permanent ökning i ojämlikhet, säger Sidas chefsekonom Susanna Gable.

När coranapandemin spred sig över världen 2020 fick det omedelbara konsekvenser.

Antalet människor som levde under extrem fattigdom – har en inkomst på under 1,9 dollar per dag – ökade under ett år med ungefär 100 miljoner personer.  

Nu är Världsbankens bedömning att antalet extremt fattiga ska minska, från dagens 750 miljoner till 685 miljoner människor under 2022. En viktig förklaring är att de totala nedstängningarnas tid är förbi, även om läget just nu är svårbedömt eftersom den nya virusvarianten omicron sprids snabbt.

Befarar ökande skillnader

Flera bedömare, som Världsbanken, tror dock ännu på att detta år blir bättre än det förra. Samtidigt återstår frågan hur det kommer att gå med fattigdomsbekämpningen.

Innan pandemin bröt ut minskade skillnaderna mellan fattiga och rika länder. 

– Efter en kris så brukar man vanligtvis förvänta sig att tillväxten blir extra stark då krisen väl är över. Det ser vi nu i rikare länder men inte fattiga. Enligt en prognos så kommer vi efter pandemin att återgå till ungefär samma minskningstakt av fattigdom som tidigare. Men nu har vi dessutom fått en inflationsproblematik så jag tror att prognoserna kommer att behöva justeras, säger Susanna Gable.

Prisökningar gör det dyrare att köpa mat och andra varor. Ett svar på en stigande inflation brukar vara att riksbanker höjer räntan. Det får till följd att fattiga länder med stora lån kan drabbas hårt.

Olika möjligheter att bemöta pandemin

Att skillnaderna mellan fattiga och rika länder ökat och riskerar att fortsätta att öka beror också till viss del på att förutsättningarna att hantera krisen har varit olika.

 – I rika länder har historiskt stora stödpaket pumpats ut medan låginkomstländerna inte har varit i närheten av att kunna göra något liknande. Det lilla som har gjorts har inneburit att de uttömt sina resurser. De befinner sig i en situation där de blivit mer ärrade än rika länder och att de samtidigt inte har resurser för återuppbyggnad, säger Susanna Gable.

De fattiga länderna har också haft svårare att starta om utbildningarna. Hittills har 1,6 miljarder elever runt om i världen påverkats av skolstängningar.

När Världsbanken gör en prognos över hur det påverkar den globala ekonomin så är deras bedömning att skolstängningarna innebär att livsinkomsterna kommer att minska med 17 000 miljarder dollar, vilket motsvarar 15 procent av världens samlade BNP.

I genomsnitt har världens skolor hittills varit helt, eller delvis, stängda under 224 dagar. Men i låg- och medelinkomstländer så har stängningar varat längre än i rika länder som dessutom haft större möjligheter att bedriva distansundervisning över internet.

370 miljoner elever fick inte heller skollunch och riskerar därmed undernäring och uppskattningsvis tio miljoner flickor riskerar att tvingas gifta sig i mycket ung ålder, då de hoppat av sin utbildning. 

Enligt Världsbanken är en av de viktigaste åtgärderna för att minska de negativa sociala konsekvenserna att se till att skolorna öppnar igen. 

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.