Afrikanska Union (AU) kan bli medlare, uppger den Tigreanska befrielsefronten som bytt åsikt och nu vill ha fredssamtal med Etiopien.

Afrikanska Union (AU) kan bli medlare, uppger den Tigreanska befrielsefronten som bytt åsikt och nu vill ha fredssamtal med Etiopien.

Rebeller i Tigray: ”Vi är redo för vapenvila”

Efter snart två års stridigheter uppger den Tigreanska befrielsefronten (TPLF) att de kan inleda fredssamtal med den etiopiska regimen. David Larsson Gebre-Medhin, biträdande lektor på Försvarshögskolan, bedömer att TPLF har mest att vinna på sådana samtal.

Söndagen den 11 september deklarerade TPLF att de är redo ”att följa ett omedelbart och ömsesidigt överenskommet upphörande av fientligheterna”. Det ska, enligt TPLF, finnas en förhandlingsdelegation som kan sättas in utan dröjsmål. Förhandlingarna ska ske med Afrikanska Unionen, AU, som medlare. 

Tidigare har de inte velat inleda några förhandlingar där Afrikanska Unionen medverkar eftersom de ansett att unionen varit alltför lierad med Etiopiens regering. AU ligger i Etiopiens huvudstad Addis Abeba och Etiopien har traditionellt haft en stark roll inom unionen. 

– TPLF har förespråkat medling med kenyanska företrädare. Att de nu öppnar upp för detta kan tolkas som en viss eftergift från deras sida, säger David Larsson Gebre-Medhin. 

Än så länge har det inte kommit något officiellt svar från premiärministern Abiy Ahmed och den etiopiska regimen.  En attack med drönare mot ett universitet i Mekele på tisdagsmorgonen tolkar vissa som en indikation på att Etiopien inte för tillfället är intresserade av fredssamtal.

David Larsson Gebre-Medhin på Försvarshögskolan säger att TPLF troligen har mest att tjäna på fredssamtal.

Varför är då TPLF intresserade av fredssamtal just nu?

– Det är svårt att bedöma. I mars när det inleddes en vapenvila fanns signaler från båda sidorna om att de omvärderat läget och kommit fram till att det var svårt att nå sina mål med stridigheter. Men sedan dess har såväl TPLF och Etiopiska armén använt eld-upphöret för att omgruppera och mobilisera igen. Och det är ännu oklart varför, och på vems initiativ, som stridigheterna återupptogs i augusti.

David Gebre-Medhins uppfattning är att TPLF  har mest att vinna på att sitta vid samma bord som företrädare till den etiopiska regeringen. 

– Det skulle ge organisationen legitimitet. Förhoppningen är väl också att i en sådan process så erkänner båda parter varandra som legitima företrädare, vilket inte är fallet nu.

Vad finns det då att förhandla om ifall det blir möten? I första hand ytterligare en vapenvila och sedan är det för Tigrayområdet viktigt att få igång all den infrastruktur som legat nere sedan juni i förra året. Tigray är avstängt från resten av landet och utan ström, telenät, banktjänster eller bensin.

– Även den humanitära hjälpen är en akut fråga som borde lösas. Efter ett eldupphör i mars i år kom hjälpen igång men tyvärr på låga nivåer. Det saknas bränsle till lastbilar och förnödenheter som anländer till Tigrays huvudstad Mekele kommer inte vidare till otillgängliga platser. Först i oktober är det skördesäsong och fram tills dess råder det fortsatt svår brist på mat, säger David Larsson Gebre-Medhin. 

Situationen i landet är akut. Enligt uppgifter från FN-kontoret för humanitärt bistånd OCHA behöver 20 miljoner människor i Etiopien humanitärt stöd av något slag. Detta inkluderar även områden utanför Tigray, då flera regioner i Etiopien lider brist på livsmedel till följd av svår torka.

Mer läsning