Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska vara världsledande i arbetet med Agenda 2030, men är samtidigt självkritisk till arbetet hittills

Statsminister Stefan Löfven säger att Sverige ska vara världsledande i arbetet med Agenda 2030, men är samtidigt självkritisk till arbetet hittills

Regeringen självkritisk i FN-rapport om Agenda 2030

Inför FN:s högnivåmöte för hållbar utveckling i juli har regeringen presenterat en rapport för Sveriges arbete med de globala målen för hållbar utveckling. Även om Sverige ligger bra till finns mycket kvar att göra.

Publicerad:

Så sent som för ett år sedan återtog Sverige första platsen i den årliga mätningen av hur världens länder ligger till i genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling, eller Agenda 2030. Med undantag för 2019 har Sverige ansetts legat bäst till i världen att uppnå målen sedan de antogs 2015. 

Detta konstaterar också regeringen i sin nya rapport Sveriges genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Rapporten är den andra som Sverige lämnar in till FN:s årliga högnivåmöte för hållbar utveckling, som hålls i New York i juli varje år. Förra gången Sverige rapporterade var 2017.

I årets rapport redovisar regeringen vad som gjorts sedan den förra rapporten. Även om det gjorts mycket berättar regeringen också självkritiskt vad som fortfarande måste göras. 

Det har inte rådit brist på kritik mot regeringens arbete med Agenda 2030 genom åren. Så sent som förra året lade Statskontoret fram en skarpt kritisk rapport, liksom Statistiska centralbyrån (SCB), året dessförrinnan

Även civilsamhället har till exempel genom biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord Sverige visat på en rad målkonflikter i det svenska arbetet med de globala målen. Målkonflikter är i detta sammanhang när beslut inom ett politikområde påverkar beslut inom ett annat politikområde negativt. 

Kunskapen behöver stärkas

Bland de åtgärder som regeringen anser är viktiga att genomföra för att stärka arbetet med Agenda 2030 märks bland annat att statsförvaltningens ordinarie processer behöver stärkas. Dessutom anser regeringen att kunskapen om de globala målen behöver bli bättre bland de anställda inom statlig förvaltning och statliga bolag. 

Regeringen lyfter kritiken från sin egen nationella samordnare för genomförandet av Agenda 2030, Gabriel Wikström. I en intervju i OmVärlden podd förra året sa han bland annat att det är dags att "Sverige går från ord till handling". 

– Man har inte ställt om organisationerna i tillräcklig utsträckning inom till exemplen kommuner och regioner för att jobba med Agenda 2030 på det sätt som man borde göra. Och man har i hög utsträckning, tror jag, behandlat det som ytterligare stuprör, ett sidoprojekt när det faktiskt är så att Agenda 2030 ska ligga till grund för allt arbete man gör, i såväl offentlig sektor som i andra delar av samhället, sa Gabriel Wikström i OmVärlden podd.

Statskontoret kritiserade förra året regeringen för att det saknats en tydlig inriktning för regeringens arbete med Agenda 2030, "vilket hämmat aktörernas arbete". Flera myndigheter vet inte vad som förväntas av dem och det saknas resurser för genomförandet inom Regeringskansliet. 

– Konkret behöver samordningen inom Regeringskansliet, mellan departementen, förstärkas, enligt Statskontoret, sa Karin Melldahl, utredare på Statskontoret till OmVärlden

Detta är kritik som regeringen säger sig ta till sig av, liksom att stärka Länsstyrelsernas roll att samordna kommunernas och regionernas genomförande av Agenda 2030. En rekommendation som Länsstyrelsernas samordnare för Agenda 2030, landshövding och ordförande i länsstyrelsen i Värmland, Georg Andrén, välkomnade när OmVärlden intervjuade honom förra året.

Inte alla statssekreterare deltar

Regeringen skriver i sin rapport att samordningen inom Regeringskansliet och mellan departementen förbättrats, men OmVärlden noterar att när alla statssekreterare från de olika departementen möts för att samordna arbetet med de globala målen, deltar inte justitiedepartementets statssekreterare. 

Organisationen Concord Sverige följer varje år upp regeringens politik för global utveckling (PGU). I rapporten Barometer 2020 lyfte de så sent som förra året en rad målkonflikter, till exempel den svenska vapenexporten, som sorterar under justitiedepartementet. 

– Sverige tar initiativ för fredsavtal med de stridande parterna i Jemen samtidigt som man fortsätter sälja vapen till parterna, sa Agnes Hellström, ordförande på Svenska Freds, till OmVärlden då. 

Concord Sverige kommer inom kort presentera en skuggrapport, eller Spotlight-rapport, av Sveriges arbete med de globala målen. Organisationens samordnare för Agenda 2030, Karin Zilliacus, säger till OmVärlden målkonflikterna kommer tas upp även i den rapporten.

– Vi hade gärna sett att regeringen rapporerat mer om hur samordningen och samstämmigheten ser ut. Sverige har ett stort ansvar för att driva en samstämmig politik som bidrar till mer hållbarhet, och vill man bidra till en mer hållbar värld så kan man inte fortsätta blunda för målkonflikter som får konkreta konsekvenser i människor liv, säger Karin Zilliacus.

Hon tycker det är bra att regeringen lyfter upp de brister som finns för det nationella genomförande, men saknar en liknande analys av globala tendenser. 

– Just för att Sverige ligger bra till finns det också en möjlighet och ett ansvar att lägga energi även på det globala genomförandet, säger Karin Zilliacus. 

Mer nordiskt samarbete

Hon skulle gärna se att de nordiska länderna samarbetade mer. Till exempel finns det saker som de andra nordiska länderna kan lära av Sverige, och Sverige skulle kunna lära av andra.

Karin Zilliacus tycker att den finska regeringens samarbete med civilsamhället inom ramen för genomförandet är bra, liksom att Finlands processarbete är mer strukturerat och tydligare än Sveriges. Där finns mycket att lära, menar hon.

– Vår oro är att Sverige inte har en handlingsplan. Man hade en fram till 2020, men sen har man inte gått vidare med det. Regeringens proposition från förra året är bra, men vi ser inte riktigt att den fyller samma funktion. Vi skulle vilja ha lite mer handlingsplan och mer utrymme för en tidsplan som gör det enklare att följa upp arbetet på kort sikt så man kan se hur arbetet bedrivs.

Den handlingsplan Sverige lade fram 2018 för genomförandet av Agenda 2030 ersattes förra året av en proposition. Anledningen var bland annat att involvera riksdagen mer i arbetet, något som regeringen fått kritik för att inte ha gjort tidigare. 

I slutet av förra året beslutade riksdagen också att regeringen, utifrån propositionen måste redovisa arbetet med de globala målen vartannat år. Nästa rapport till riksdagen kommer därför att presenteras före valet 2022. Den kommande regeringen måste också rapportera till FN en gång under nästa mandatperiod, 2022–2026. 

Regeringen noterar i årets rapport att de mål som Sverige framför allt måste jobba med är nummer 10 med minskad ojämlikhet, men även nummer 12 om hållbar konsumtion och produktion, nummer 14 om hav och marina resurser och nummer 15 om ekosystem och biologisk mångfald. De socioekonomiska klyftorna i Sverige ökar, svenskarnas konsumtion lämnar för stora fotavtryck av klimatpåverkan i andra länder och Sverige kommer inte i tid kunna leva upp till sina egna miljömål.

"Även om vi har kommit en bra bit på väg med att genomföra de globala målen för hållbar utveckling i Sverige, visar denna granskning att vi måste fortsätta att vidta åtgärder för att förbättra genomförandet av Agenda 2030. Den ekonomiska och sociala ojämlikheten ökar. Flera av de nationella miljömålen uppnås inte i tid. Det finns social ohälsa, inte minst bland unga", skriver statsminister Stefan Löfven i rapportens förord. 

Kommuner rapporterar också

Årets rapport presenteras på FN:s högnivåmöte i New York, 6–15 juli. Sveriges delegation leds av miljö- och klimatminister Per Bolund. Utöver Sverige kommer 43 andra länder också presentera rapporter. Av alla 44 länder avrapporterar 10 för första gången, 24 för andra gången och 10 för tredje gången.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) har lämnat in en rapport till FN om hur med genomförandet går. Kommunerna Helsingborg, Malmö, Stockholm och Uppsala har även de lämnat in rapporter om sitt Agenda 2030-arbete till FN i år.

Mer läsning