Riksdagspartierna får hemläxa om Agenda 2030 i ny rapport.

Riksdagspartierna får hemläxa om Agenda 2030 i ny rapport.

Riksdags­partierna får hemläxa om Agenda 2030

Världen har åtta år på sig att nå målen i Agenda 2030. I dagsläget saknas konkreta formuleringar för hur målen ska implementeras i politiken och för arbetet med uppföljning inom de olika tematiska områdena. Det konstaterar Concord i en sammanställning inför höstens riksdagsval. 

– De flesta partierna brister i sin politik då de inte beskriver hur de vill vässa genomförandet av Agenda 2030, säger organisationens policychef Peter Sörbom och medförfattare till rapporten Världen i politiken som går igenom riksdagspartierna syn på internationellt utvecklingsarbete.

En majoritet av partierna anser att Agenda 2030 ska vara en utgångspunkt för arbetet för en hållbar och rättvis utveckling. Rapporten konstaterar att riksdagen behöver bli mer engagerad i genomförandet av Agenda 2030 och att det finns en stor möjligheter för partierna att ta nya initiativ.

Ett problem är att det saknas konkreta formuleringar av vad det innebär för politikens genomförande och för arbetet med uppföljning inom de olika tematiska områdena. 

– Den ständiga utmaningen i politiken för global utveckling är att hantera de målkonflikter som finns i all politik, men som när det gäller genomförandet av Agenda 2030 internationellt riskerar de att drabba mänskliga rättigheter och miljö i utvecklingsländer, säger Peter Sörbom.

Stöd för feministisk utrikespolitik

Vad gäller riksdagspartiernas biståndpolitik är frågor som klimat och miljö, demokrati samt jämställdhet något majoriteten av partierna vill satsa mer resurser på. 

– Det är glädjande att se. I jämförelse med den kartläggning vi gjorde inför förra valet är nu en feministisk utrikespolitik en självklarhet för ett flertal partier. Det är också bra att se att sju av åtta partier står enade bakom ett starkt stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, säger  Concords policysamordnare Åsa Thomasson. 

Enligt rapporten är Sverigedemokraterna är det enda partiet som vill minska stödet till demokratiprocesser. De ser hellre ett större fokus på människors ekonomiska och sociala rättigheter mer än de medborgerliga och politiska.

– En bred enighet kring grundläggande frågor i utrikespolitiken är en styrka i Sveriges internationella relationer. Dock har förmågan att inta de fattigas perspektiv, en viktig grundbult i Sveriges politik för global utveckling trängts ut av andra utrikespolitiska hänsyn i flera motioner, säge Concords policysamordnare Åsa Thomasson. 

Olika syn på avräkningar

Det finns även flertalet skillnader mellan partierna. Detta i allt från hur avräkningarna ska hanteras, enprocentsmålets vara eller icke vara och företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter.

Utöver hemläxan till partierna konstaterar rapportskrivarna att det är oroande att det inte finns en handlingsplan med uppföljningsbara och tidsbestämda mål som tar sig an de utmaningar och målkonflikter som finns i dagens biståndspolitik. 

En målkonflikt är företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter som Omvärlden tidigare har både skrivit och poddat om. Trots EU-kommissionens lagstiftningsinitiativ om Human Rights Due Diligence (HRDD) kring företags skyldighet att göra analyser och hantera konsekvenser för människor och miljö i hela sina leverantörsled, är det endast 4 av 8 partier som förespråkar den så kallade HRDD-lagstiftningen. Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna nämner det inte överhuvudtaget. 

EU som aktör är bortglömd

Något som partierna har gemensamt är att EU:s roll som global aktör tar en väldigt liten plats i partiernas biståndspolitik och i uttalanden. Concord anser att de potentiella effekterna av att aktivt påverka EU:s politik, och tänka strategiskt kring samverkan för att nå resultat behövs i mycket större utsträckning synas i partiernas politik. Detta kan bli extra viktigt in för Sveriges stundande ordförandeskap i EU.

Samma sak med är det med förhållningen till FN. Moderaterna och Kristdemokraterna vill fokusera biståndet till ett fåtal FN-institutioner. Sverigedemokraterna vill detsamma, men också minska stödet till FN med åtta miljarder kronor.

Vänsterpartiet vill öka kärnstödet till FN, och Socialdemokraterna vill se ett ökat stöd till livsmedels-, flykting- och klimatfrågor genom FN. Centerpartiet tar upp behovet av att samordna biståndet inom EU bättre, och likt Kristdemokraterna efterlyser de båda en mer samstämmig politik utifrån demokrati och mänskliga rättigheter. Liberalerna vill fördjupa samarbetet inom EU, i synnerhet i demokratifrågor och inom miljö- och klimatpolitiken.

Nedskärningar i biståndet lamslår arbetet

Till styrande Socialdemokraterna skickar Concord en känga kring avräkningarna som Omvärlden skrivit om tidigare.

– Det är tydligt att politiken ibland svänger snabbt och det var självklart inte roligt att behöva ändra kartläggningens text om Socialdemokraternas politik under pågående layout när regeringen gick tvärt emot partiets beslutade politik om återhållsamhet i att använda biståndsbudgeten till annat än internationellt bistånd och gjorde de största nedskärningarna någonsin i svenskt bistånd inför vårbudgeten, säger Åsa Thomasson.

Concord

Concord Sverige är en medlemsorganisation som samlar 81 civilsamhällesorganisationer. Tillsammans vill de påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik. Concord har i sin kartläggning granskat riksdagspartierna och genomfört både en övergripande tematisk jämförelse av partiernas politik, och en ingående granskning av varje riksdagspartis utrikes- och biståndspolitik. Detta har i sin tur följts upp med rekommendationer till samtliga partier. Rapporten sammanfattar endast innehållet i partiernas förslag och har inte granskat vad partierna lyckats genomföra.

Mer läsning