Ann Linde presenterade regerings utrikespolitik för riksdagen.

Ann Linde presenterade regerings utrikespolitik för riksdagen.

Ris och ros från biståndsvärlden efter Ann Lindes deklaration

Bra utspel om den feministiska utrikespolitiken, mindre bra att det inte förtydligades hur Sverige ska driva globala utvecklingsfrågor under sitt ordförandeskap i EU. Så lyder några kommentarer efter Ann Lindes (S) utrikespolitiska deklaration i riksdagen. 

Det spända läget kring Ukraina tog upp en stor del av utrikesministerns tal i riksdagen där hon deklarerade vilken utrikespolitik som regeringen vill föra. 

– Den europeiska säkerhetsordningen är inte förhandlingsbar, sa Ann Linde (S) och talade om vikten om samarbete med andra länder samtidigt som hon förtydligade att ett svenskt Nato-medlemskap inte är aktuellt. 

Utrikesministern tog som vanligt upp flera frågor som berör bistånd- och utvecklingsfrågor.

Ann Linde sa att en ambassadör ska tillsättas för globala hälso-, klimat- och säkerhetsfrågor. Hon talade även en del om den feministiska utrikespolitiken och välkomnade att länder som Tyskland, Kanada, Frankrike, Luxembourg, Spanien och Mexiko följt efter och nu också för en sådan politik. 

– Arbetet ska vässas, sa hon och la till att det nu finns en motreaktion som skett i spåren av covid-19-pandemin.

Våldet mot kvinnor har ökat och utrikesministern sa att en ny nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet ska tas fram. Ann Linde deklarerade även att en ny global jämställdhetsstrategi för biståndet ska tas fram under 2022.

Positiva reaktioner om feministisk politik

Flera biståndsorganisationer var positiva till deklarationen om den feministiska utrikespolitiken som utrikesministern uppehöll sig vid betydligt längre i år än i förra årets tal.

– Vi välkomnar verkligen att Ann Linde lyfter fram den feministiska utrikespolitiken som en framgångsrik politik som allt fler länder tar efter, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på Kvinna till Kvinna.

Även Magnus Walan på Diakonia och Peter Sörbom, policychef på Concord, såg utspelet om den feministiska utrikespolitiken som ett positivt besked.

Både tar också upp Ann Lindes besked om att Sverige ska stå fast vid målet att en procent av vår bruttonationalinkomst ska satsas på bistånd. 

– Det tycker vi är bra och det borde leda till att regeringen slutar tala om att använda biståndet som en påtryckning för att avvisa flyktningar. För det är inte i enlighet med principen om ett effektivt bistånd, säger Magnus Walan i en kommentar till OmVärlden strax efter talet.

Efterlyser starkare agerande i EU

Peter Sörbom på Concord saknade dock vissa saker i utrikesministerns tal. 

Från och med den 1 januari 2023 är Sverige EU:s ordförandeland.

– Med anledning av det kommande ordförandeskapet hade vi gärna sett mer om hur Sverige vill använda det för att lyfta EU:s globala roll som internationell aktör för en hållbar utveckling och koppla det till de globala målen. Det behövs en kraftfull satsning fram till 2030 av både Sverige och EU. 

– Vi hade även hoppats på att Ann Linde skulle utnyttja detta tillfälle till att ta upp den pågående förhandlingen om lagstiftning för företags ansvar för miljö- och mänskliga rättigheter, säger Peter Sörbom.

Pandemin försvårar Agenda 2030

Utrikesministern konstaterade även i sitt tal att covid-19-pandemin har försvårat möjligheten att nå FN:s globala utvecklingsmål i Agenda 2030. De framsteg som gjorts tidigare för att förbättra barn- och mödrars hälsa till stor del har suddats ut. 

– Det är första gången på 20 år som hungern och fattigdomen ökat i världen, sa hon. 

Ann Linde talade även om att demokratin i världen backade och att regeringen ville fortsätta den demokratisatsning som sker genom biståndet. Hon nämnde även kort de brister som fanns inom det globala arbetslivet och tog upp arbetet med en klimatomställning. 

Maria Nyberg, Union to Unions generalsekreterare anser att det var viktigt att koppla ihop klimatomställningen med demokratiutvecklingen i arbetslivet.

– Det långsiktiga demokratibiståndet bygger verklig förändring för en mer rättvis värld, där människor kan försörja sig, vilket är grunden för att världen ska klara den fossilfria, hållbara omställningen, säger hon.

Martin Nihlgård, generalsekreterare för Individuell människohjälp (IM), tycker att det var bra att Ann Linde lyfte att biståndet ska vara en stark motkraft mot antidemokratiska tendenser.

– Det var positivt att hon nämnde vikten av möten med civilsamhället. Där kan vi på olika sätt göra skillnad och påverka. Vi kan stärka och stödja de goda krafterna i länder som blir allt mer repressiva och odemokratiska, säger han.

Mer läsning