Förändringen av biståndet får stora konsekvenser för vissa, mindre för andra. Det är en slutsats av OmVärldens enkät. Efter att den ny regeringen tillträdde i oktober förra året kom besked om kraftiga förändringar av biståndet.
Allt mer ska satsas på att stödja Ukraina och närområdet medan kärnstödet till FN minskar. Minskar gör även stödet till forskning och det så kallade informationsstödet, som organisationer använt för att bland annat skriva rapporter, granskningar eller berätta om sin verksamhet.
Vi ställde frågan om hur Sveriges främsta biståndsorganisationer påverkas och om de behöver göra neddragningar. 46 organisationer svarade. En majoritet, 23 organisationer, svarade att regeringens budget leder till måttliga förändringar hos dem. Vi fick svaret att 14 organisationer inte planerar några neddragningar alls. Nio organisationer uppger att det blir stora eller mycket stora neddragningar.
Måttliga neddragningar
Bland de 23 organisationer som uppgav att den ändrade budgeten leder till måttliga neddragningar finns till exempel Svenska institutet, Rädda Barnen och Vi-skogen.
Svenska Röda Korset finns också med i den här gruppen. De skriver att en samordnare på Röda Korsets folkhögskola, som skulle arbetat med informationsinsatser i globala rättvisefrågor med fokus på klimatet, måste sluta.
Världsnaturfonden WWF uppger att de måste fasa ut två insatser men de behöver inte dra ned på personal i Sverige. Nordiska Afrikainstitutet drar in på en stor forskarkonferens och skjuter upp sina större arbetsstipendier som delas ut till en senior afrikansk forskare.
Act Svenska Kyrkan är en av många som påverkats av det minskade infokomstödet men de räknar inte med att i nuläget tvingas säga upp personal eller minska stödet till partnerorganisationer. Däremot görs omprioriteringar och de försöker hitta nya sätt att finansiera planerad verksamhet.
Plan Sverige ser också över sin verksamhet, föräldralediga ersätts inte och utbildningssatsningar har ställts in.
De planerar inga neddragningar
I enkäten uppger 14 organisationer att de inte räknar med några neddragningar alls. Några exempel är Swedfund, Läkare utan gränser och Wateraid.
FN:s barnfond UNICEF Sverige svarar att de inte räknar med neddragningar eftersom de inte får finansiering från svenska biståndsbudgeten. De tillägger dock att deras globala organisation kan påverkas nästa år eftersom det är oklart ”vad som händer med den så kallade globala strategin för social hållbarhet, där flexibelt stöd till utbildning samt vatten och sanitet ligger. Där är och har Sverige länge varit en viktig givare som bidragit till att miljoner barn fått möjlighet att gå i skolan.”
Även Amnesty uppger att det inte blir några neddragningar, vilket beror på att de inte får några pengar från biståndsbudgeten. De är dock oroade över att ”förändringarna påverkar naturligtvis situationen för mänskliga rättigheter på en rad platser” och nämner länder som Myanmar, Afghanistan och Palestina.
Hjälporganisationen Oxfam planerar inga neddragningar men skriver att de ser med ”mycket stark oro på förändringarna i biståndsbudgeten”. De påtalar att pandemin lett till ökad hunger och fattigdom och klimatkrisen är ett växande hot. De oroas även för Sverige goda internationella rykte ska försämras.
Stora neddragningar
Nio organisationer svarar att de måste göra stora eller mycket stora neddragningar på grund av förändringarna i regeringens biståndsbudget. Några exempel är Global Water Partnership, Afrikagrupperna och IDEA.
En av de organisationer som drabbat hårdast är Palmecentret där tio tjänster försvinner. De säger upp sex anställda och en person går i pension och övriga neddragningar hanteras på andra sätt.
Naturskyddsföreningen svarar också att de tvingas göra stora neddragningar. Deras budget för sitt globala program minskar med nästan 32 miljoner kronor mellan 2023 och 2026. Fem samarbetsorganisationer fasas ut och det blir uppsägningar av den egna personalen. Minskningarna på infokomstödet gör att tidningen Sveriges Natur ”får sämre förutsättningar att kunna erbjuda kvalitativ journalistik kring frågor som rör global hållbar utveckling”.
Svenska Missionsrådet flaggar också för stora neddragningar. " Vi vet inte hur många som får gå hos våra medlemsorganisationer, men vi vet att cirka 26 personer berörs på något sätt genom borttagandet av just infokom-anslaget", skriver de. De ser nu över sina kostnader, men planerar inte att göra uppsägningar eftersom det planerar för ”naturliga avgångar”.
På ForumCiv görs nu också stora förändringar, varav den största är de nu upphör med all vidareförmedling till informations- och kommunikationsprojekt. Det innebär att 20 projekt måste avslutas i förtid och projekt som var planerade att starta 2023 aldrig kommer att påbörjas. Förra året finansierade ForumCiv 53 informations- och kommunikationsprojekt som, enligt organisationen, bidrog till att öka kunskapen om demokrati, mänskliga rättigheter och effektivt bistånd.
Så gjorde vi
Enkäten genomfördes mellan 28 februari och 20 mars 2023. 64 ledande bistånds och hjälporganisationer fick frågan om hur förändringarna i regeringens biståndsbudget påverkar dem och i vilken grad de behöver dra ned på sin verksamhet. De fick välja mellan svaren; mycket stora neddragningar, stora neddragningar, måttliga neddragningar, inga neddragningar alls. Vi fick in 46 svar. Sida, Union to Union, Näringslivets Internationella råd är några av de som avstod att svara på vår fråga.
Efter valet 2022 beslutade den nya regeringen att slopa det så kallade enprocentsmålet som säger att en procent av vår bruttonationalinkomst ska gå till biståndet. Istället sattes en årlig budget på 56 miljarder per år för 2023 till 2025. I regleringsbrevet gjordes även prioriteringar som innebär större satsningar på Ukraina, men besparingar inom andra områden. Den 17 april överlämnar regeringen vårens ekonomiska propositioner till riksdagen.
David Grossman
Erik Larsson
Linda Nyström
Sandra Rupar
