Kvinnor i Colombia demonstrerar mot kvinnovåldet

Kvinnor i Colombia demonstrerar mot kvinnovåldet

Samband mellan väpnade konflikter och våld i hemmet

Kvinnor i konfliktområden i Colombia stannar i allt högre grad kvar i våldsamma relationer. Ju mer intensiv konflikten är, desto större är risken att kvinnor utsätts för våld av sin nuvarande eller dåvarande partner.

Publicerad:

– Om målet för politiker och andra representanter är att bekämpa våld mot kvinnor i alla dess former måste man också titta på våld i hemmet, inte bara det våld som utförs av väpnade grupper.

Det säger demograf Signe Svallfors på Stockholms universitet som skrivet en doktorsavhandling om våld mot kvinnor i Colombia.

Hon anser att sexuellt våld har fått mycket uppmärksamhet i forskning till skillnad från våld i nära relationer.

En av hennes främsta rekommendationer är att våld i nära relationer också måste ingå i fredsprocesser samt i politikens bekämpningsåtgärder och intresse.

Avhandlingen visar att kvinnor i konfliktområden tenderar att stanna kvar i våldsamma relationer.

– Det finns ganska många tänkbara förklaringar till att det är så. Det kan tyda på en normalisering av våld. Sedan driver konflikter ofta på fattigdom vilket kan leda till att kvinnor får sämre ekonomiska förutsättningar och sämre möjligheter att försörja sig själva och sina barn.

— Det finns även berättelser från Colombia att kvinnor inleder relationer med män som är involverade i en militär grupp för att det är en form av skydd mot sexuellt våld.

Vanligt med sexuellt våld

I väpnade konflikter i Columbia används sexuellt våld som ett vapen för att samla in information samt för att skrämma, skada och förnedra kvinnor. Alla väpnade grupper i Colombia har utfört sexuellt våld mot kvinnor.

– Det har varit ett stort problem att kvinnor inte vågar berätta om vad de har utsatts för. De är oroliga att bli förskjutna av sin partner och sin omgivning. Det har varit ett stort stigma kring de här brotten. Sedan har sexuellt våld i princip varit straffritt. Det har inte riktigt funnits någon att vända sig till för att få vare sig juridisk eller polisiär hjälp eller vård.

Colombia har fram till 2016 varit i konflikt i över 50 år. Hundratusentals människor har dödats och miljontals människor har drivits på flykt.

2016 slöt den colombianska regeringen och gerillagruppen FARC-EP ett fredsavtal, framarbetat tillsammans med representanter från kvinnoorganisationer, civilsamhället och konfliktens offer. Det gjorde avtalet till det första jämställda fredsavtalet i historien.

– Det har varit en framgångssaga för kvinnorörelsen i Colombia, att få med sexuellt våld i fredsavtalet som ett brott som man inte kan beviljas amnesti för. Det colombianska civilsamhällets förhoppning nu är att kvinnor som har utsatts ska kunna få det stöd de behöver och har rätt till, säger Signe Svallfors.

Kan avhandlingens slutsatser appliceras på andra konfliktområden än Colombia?

– Det finns både likheter och skillnader om man jämför olika konfliktsammanhang. Colombia är unikt på så sätt att det har varit en långlivad konflikt som har pågått sedan 1960-talet. Men om man tittar på hur kvinnor brukar drabbas av konflikter, både vad gäller brist på hälsovård, våld i nära relationer och sexuellt våld som vapen i krig, så är det ju något som man har sett i andra geografiska sammanhang också. Jag tror att många åtgärderna man behöver ta till för att hjälpa kvinnor som drabbas av konflikt är ganska universella.

Mer läsning

Militärkuppen i Sudan uppmärksammades över hela världen. Utanför 10 downing street i London krävde demonstranter att den brittiska regeringen skulle stödja demokratiaktivisterna.

Ovisst med biståndet till Sudan

Sudan återgår till ett militärt styre efter att premiärminister Abdalla Hamdok avgått. Protesterna för att införa ett civilt styre fortsätter i landet som hamnat i en djup humanitär kris. FN:s sammankallar nu till möte mellan olika aktörer i Sudan.