Flyktingar i Kutupalong I bangladeshiska Cox's Bazar får humanitärt stöd från UNHCR.

Flyktingar i Kutupalong I bangladeshiska Cox's Bazar får humanitärt stöd från UNHCR.

Sämre gensvar än någonsin för humanitärt bistånd

Världen satsar mer på humanitärt stöd. Samtidigt växer behoven. Glappet mellan vad som behövs och den hjälp som ges blir allt större.

– Jag är extremt pessimistisk. Vi ser en politisk polarisering i synen på humanitär hjälp, sa Sidas humanitära chef Jakob Wernerman.

Mörka tongångar hördes även från Anders Pedersen, internationell chef på svenska Röda Korset.

– Kan läget bli värre, undrade han.

Sedan berättade Anders Pedersen om hur deras hjälpkonvojer i Syrien mörkat sina GPS-koordinater och övervägt att ta bort sin märkning för att undvika att bli attackerade. 

De båda deltog under måndagen i ett seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm som handlade om det internationella humanitära systemet klarar de utmaningar som nu finns. Svältkatastrofer, klimatkris, pandemi och krig. Samtalet utgick från den utvärdering som gjorts i rapporten The State of the Humanitarian System 2022, som getts ut av nätverket för lärande inom humanitära frågor ALNAP

Samlar in mer pengar

Det är dubbla bilder som presenteras i den senaste rapporten. Den positiva sidan är att det sker en rekordstor insamling för att lindra humanitära kriser. 

– På tio år har antalet insamlade medel fördubblats och 2021 uppgick dessa till nästan 31 miljarder dollar (nästan 350 miljarder kronor, red anmärkning), sa Sophia Swithern som varit med och skrivit rapporten.  

Antalet personer som jobbar med humanitära frågor har också fördubblats på tio år och uppgår nu till 632 000 över hela världen. Dessutom har antalet organisationer ökat från 4 500 till 5 000 mellan 2012 och 2021. 

Dessa siffror ska dock sättas i ett globalt sammanhang där flera kriser nu inträffar samtidigt. 

Behoven större än tidigare

Den negativa sidan är att trots större insamlingar så svarar världens länder inte upp mot det appeller som FN gör då kriser inträffar. 

Covid-19-pandemin har sedan den startade 2020 kostat 15 miljoner liv och inneburit att 97 miljoner fler, enligt rapporten, lever i extrem fattigdom. Allt fler riskerar svält och 161 miljoner lever under vad som FN kallar en matosäker situation. Krig, ökad migration och kriser på grund av tilltagande klimatförändringar har bidragit till en svår situation. När FN nu riktar humanitära appeller till världens länder är gensvaret sämre än någonsin. 2020 lyckades FN endast samla in hälften av de stöd som de efterfrågade. 

Röda Korsets Anders Pedersen såg med oro på utvecklingen. 

– Vi behöver en massiv global kampanj som står upp för humanitära stödet. Oavsett hur mycket pengar vi kan samla in så kommer det inte vara tillräckligt för lindra nöden just nu i Afrika. Det är en realitet, sa han på seminariet som arrangerades av EBA, Sida och Röda Korset.

Rapporten om humanitära kriserna

The State of the Humanitarian System report (SOHS)  är Nätverket för lärande inom humanitära frågor (ALNAP) mest kända rapport. Den har sedan 2009 presenterats var tredje, eller var fjärde år, och går igenom hur världen hanterar de humanitära kriserna som uppstått.  Den senaste rappporten kom detta år och går igenom utvecklingen mellan 2018 och 2021.

Mer läsning