En tredjedel av invånarna i Afghanistan har inte tillräckligt med mat för dagen.

En tredjedel av invånarna i Afghanistan har inte tillräckligt med mat för dagen.

Sida kan ompröva bistånd till Afghanistan

Svenska biståndsaktörer följer noga utvecklingen i Afghanistan. Skulle talibanerna begränsa demokratiska principer och införa restriktioner för kvinnor är Sida beredda att ompröva eller och dra in biståndet till landet.

Publicerad:

Samtidigt som de sista amerikanska trupperna evakueras från Afghanistan så intensifieras striderna mellan talibaner och den afghanska regeringsstyrkan. I skrivande stund rapporteras om en offensiv i södra Afghanistan, i provinsen Helmand och dess huvudstad Lashkar Gah, enligt nyhetsbyrån AP.

I den sydvästra delen av Afghanistan har redan talibanska enheter intagit stora delar av det område som gränsar mot Iran. Stora delar av landsbygden kontrolleras redan av talibanerna och militära bedömare tror att talibanernas strategi är att förutom Lashkar Gah, även inta provinshuvudstäderna Kandahar och Herat i söder och väster. 

Även huvudstaden Kabul utsätts för attacker. Så sent som tisdagen den 3 augusti attackerades försvarsministerns bostad och diplomatkvarteren i staden.

Att döma av utvecklingen på marken kommer talibanerna med största säkerhet fortsätta att stärka sina positioner inför eventuellt fortsatta fredsförhandlingar med den afghanska regeringen, eller om den regeringstrogna militären totalt faller samman, helt ta över makten i Afghanistan.

Från svensk horisont bevakas händelserna extra noga av biståndsaktörer med stort engagemang i Afghanistan. Andreas Stefansson är generalsekreterare på Svenska Afghanistankommittén (SAK). Han ser med oro på utvecklingen, men tror inte att talibanerna tar över styret som man gjorde under slutet av 1990-talet.

– Vi får den närmaste tiden räkna med att det blir fortsatta strider och att talibanerna lyckas ta kontroll över vissa städer. Men att de inom kort ska lyckas inta hela landet och upprätta sitt emirat tror jag inte, det förutsätter att regeringsstyrkorna totalt kollapsar och att USA helt drar in sitt stöd till Kabulregeringen. Det ser jag inte komma i den närmaste framtiden, säger Andreas Stefansson. 

SAK har 6 000 medarbetare i landet, i princip alla är afghaner, som arbetar med framför allt skolor och hälsovård.  Verksamheten bedrivs huvudsakligen på landsbygden, där uppåt hälften av territoriet redan mer eller mindre kontrolleras av talibanerna. Enligt Anderas Stefansson finns en acceptans hos talibanerna för den verksamhet SAK och vissa andra biståndsaktörer bedriver.

– Vi har under en lång tid byggt upp ett förhållningssätt som gör det möjligt att verka även i talibanstyrda områden.  De känner till oss, vet vilka åsikter vi har och hur vi arbetar. Att vi är neutrala och inte tar ställning i politiska frågor, säger Andreas Stefansson.

Ett rött skynke för talibanerna är hjälporganisationer finansierade av USA och SAK har medvetet undvikit att söka medel från USA. 

När det är oroligt och så länge som strider pågår stängs verksamheten temporärt ner. Därefter förs samtal med byråden och lokala talibaner som oftast resulterar i att skolor och hälsoinrättningar kan öppnas igen, även om talibanerna under perioder tvingat verksamheter att stänga ner

– Lokalbefolkningen vill ha kvar såväl skolor som hälsovård och gör sitt yttersta för att behålla det, säger Anders Stefansson.

Ett godkännande av talibanerna kan innebära att verksamheterna får göra det Andreas Stefansson kallar ”vissa anpassningar”. Det kan innebära att det finns synpunkter på ämnen som lärs ut, att det ska vara kvinnliga lärare som undervisar flickor och att strikta klädkoder efterföljs. 

– Vår inställning är att agera långsiktigt och att vara pragmatiska. Bättre att göra vissa lokala anpassningar än att flickor inte alls får gå i skolan. Det är inte säkert att talibanerna som under 90-talet kommer utfärda centrala dekret där flickor helt förvägras undervisning. Vår bild är att retoriken har förändrats och modererats en del. Det finns även ett intresse hos talibanerna att samhällsapparaten fortsätter att fungera och de vet att lokalbefolkningen uppskattar de insatser som vi och andra biståndsorganisationer gör. 

Hur långt är ni villiga att kompromissa med talibanerna?

– Utestängs flickor ur skolor, och vi inte kan ha kvinnor som arbetar som lärare eller på klinikerna, kan vi tvingas stänga ner helt i vissa områden, i väntan på att påtryckningar från såväl lokalsamhället som oss själva får de lokala talibanledarna att tänka om, säger Andreas Stefansson.

Sidas bistånd till Afghanistan bestod under förra året av 1,05 miljarder kronor och även 2021 är landet fortsättningsvis Sveriges största mottagare av bistånd. Cirka hälften av medlen går till en givargemensam Världsbanksfond för återuppbyggnad, Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF).

Göran Holmqvist är avdelningschef på Sida för avdelningen Asien, Mellanöstern och humanitärt bistånd. Han säger till OmVärlden att man från myndigheten har en beredskap för olika scenarier som kan leda till att insatser måste omprövas.

– Det vi ser nu är oroande och många människor är på flykt. Hur det utvecklas är för tidigt att säga. Samarbetet med den afghanska staten via Världsbanksfonden vägleds av ett givargemensamt ramverk där grundläggare principer etablerats, Afghanistan partnership framework. Det handlar bland annat om kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och demokrati. Skulle regimförändringar leda till att det sker grundläggande brott mot dessa principer utgår vi från att både vi och andra givare kommer att ompröva delar av samarbetet. säger Göran Holmqvist.

Sida står i kontinuerlig kontakt med sina partnerorganisationer i Afghanistan och enligt Göran Holmqvist finns det exempel där personer tvingats lämna delar av landet på grund av hot. Av säkerhetsskäl vill han inte säga vilka personer och organisationer det rör sig om.

Regeringen beslutade, det osäkra säkerhetsläget till trots, i våras om att satsa ytterligare 3,2 miljarder kronor på utvecklingssamarbete med Afghanistan för perioden 2021–2024.

– Vi ska fortsätta vårt arbete för att genomföra strategin, men som regeringen betonade ska flexibilitet råda och vi får anpassa oss till de scenerier som kan utvecklas. Vi är inte naiva inför den här hotfulla utvecklingen men vi ska inte heller lämna våra partners i sticket i ett så här kritiskt läge, säger Göran Holmqvist.

Mer läsning