Pashenko Liubov sitter på en bänk i den moldaviska staden Balti. Hon flydde från krigets Ukraina till sin vän Anatoly. Många gör som honom och öppnar sina hem för flyktingar, men landet har en svag ekonomi och synen på Ryssland är splittrad.

Pashenko Liubov sitter på en bänk i den moldaviska staden Balti. Hon flydde från krigets Ukraina till sin vän Anatoly. Många gör som honom och öppnar sina hem för flyktingar, men landet har en svag ekonomi och synen på Ryssland är splittrad.

Splittrat Moldavien öppnar sina hem

Många fruktar att Moldavien kan bli nästa land som attackeras av Ryssland. Här passerar hundratusentals ukrainska flyktingar. Befolkningen i Europas fattigaste land har öppnat sina hem, men synen på Ryssland är splittrad. 

Pashenko Liubov sitter på en parkbänk på en solig bakgård i utkanten av Balti, Moldaviens näst största stad efter huvudstaden Chisinau. Husen runt omkring byggdes långt innan Sovjetunionen föll samman och har knappast renoverats sedan dess.

Pashenko Liubov, som kommer från Izym i Ukraina, passerade 70 för flera år sedan. Hon kunde inte ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att hon på gamla dagar skulle bli flykting. Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari i år har Izyum, i Charkivregionen, slagits i spillror. När OmVärlden träffar henne har hon bott hemma hos sin vän Anatoly, 73, i drygt tre veckor. 

– Veckorna innan kriget bröt ut pratade vi i telefonen. Anatoly sa att jag alltid är välkommen till Moldavien om någonting skulle hända. Jag trodde aldrig att det skulle bli nödvändigt, säger Pashenko Liubov, som flydde i bil tillsammans med sin dotter och sitt barnbarn. Dottern, som i dag är i 50-årsåldern, bor också hemma hos Anatoly.

Anatoly står under lutad mot bänken utan att sätta sig ner. Han vill gärna berätta om de senaste veckorna men vill inte ta emot oss i sin lägenhet uppe på fjärde våningen.

– Den är gammal och ingenting att visa upp. Men de kan stanna hos mig så länge de önskar. Jag bor ensam och har mer plats än vad jag behöver. Vi delar på allt nu, lagar mat och äter tillsammans, säger han. 

Moldavien

Moldavien som har en befolkning på 2,6 miljoner invånare ligger mellan Rumänien och Ukraina.  Landet var en del av Sovjetunionen fram till 1991, men närmar sig nu EU. Den lilla utbrytarrepubliken Transnistrien för ekonomiskt stöd från Ryssland och farhågorna för att landet ska dras in i kriget har växt. 

Befolkningen i Transnistrien uppgår till cirka 475 000.

Källor: Wikipedia, CIA World factbook, Utrikespolitiska institutet. 

Pashenko Liubov kom till Moldavien i slutet av april. Då hade hon, hennes dotter och barnbarn bott tillsammans med flera andra personer i en källarlokal i Izyum i över en månad. Det var omöjligt att lämna staden och både matintag och personlig hygien fick stryka på foten. Brotten mot civila i Izyum är väldokumenterade. Den första rättegången om krigsbrott som har inletts i Ukrainas huvudstad Kiev handlar om just hennes hemstad. 

Pashenko Liubov gråter när hon berättar om att hennes grannpojke såg sin egen mormor dö i samma anfall som förstörde hennes eget hus. En annan missil slog ner på en potatisåker samtidigt som en grupp civila försökte få ihop mat till dagens middag. Än så länge känner både Pashenko Liubov och Anatoly sig trygga i Moldavien, trots närheten till Ukraina.

Privatpersoner tar emot flyktingar

Anatoly är en av flera tusentals moldavier som de senaste månaderna har låtit flyktingar från Ukraina flytta in i sina hem. Än så länge har han inte fått någon kompensation för det, något som regeringen i samarbete med World Food Program och UNHCR har utlovat för att underlätta för värdsamhället.

När FN:s chef Antonio Guterres besökte Moldavien den nionde maj var detta någonting han betonade. I Moldavien finns det inga flyktingläger, utan de skyddssökande har i stället välkomnats i privatpersoners hem. Hittills har solidariteten varit stor – men utan stöd finns det oro för att trötthet och resursbrist ska ta död på den. För FN har flyktingkrisen mitt i Europa inneburit en omställning

FN-chefen passade i sitt tal på att uppmana både Ukraina och Ryssland att lägga ned vapnen, samtidigt som han vädrade oro för att kriget ska sprida sig i regionen.

I Moldavien – där den självutropade pro-ryska republiken Transnistrien ligger – har oron gradvis stigit i takt med att kriget i Ukraina har fortsatt rasa. Inte minst utlöste en serie mystiska explosioner i Transnistrien i slutet på april en flyktvåg. Retoriken från Ryssland har också antytt att Moldavien kan stå näst på tur om Ukraina skulle falla. Trots det pågår livet som vanligt för de allra flesta, i alla fall på ytan.

Transnistrien bröt sig loss från Moldavien efter ett krig 1992 och är endast erkänt av ett fåtal andra pro-ryska utbrytarrepubliker, som Luhansk, Abkhazien och Sydossetien. Enligt resten av världen tillhör regionen Moldavien. Inte heller Ryssland har erkänt Transnistrien, men likväl har man cirka 1500 soldater placerade i regionen under förevändningen att de skulle ha funktionen av en fredsbevarande styrka. 

Splittrade åsikter om EU

I Balti, där Pashenko Liubov har fått skydd, finns det precis som Transnistrien en stor andel ryskspråkig befolkning. Samtidigt är Moldaviens president Maia Sandu pro-europeisk och vill ansöka om ett medlemskap i Europeiska unionen. Den processen har i och med kriget i Ukraina nu påskyndats.

I Moldavien tas närmandet till EU emot med blandade reaktioner. Maia Sandu vann med knapp majoritet valet mot den samlade pro-ryska oppositionen år 2020 och landet står därför och väger.

Mariana Yanakevich, chef för barnrättsorganisationen AO AVE Corpii, har haft fullt upp de senaste månaderna. Förutom de vanliga bestyren har nya tillkommit. AO AVE Corpii har sedan kriget startade tagit emot och hjälpt många ukrainska barnfamiljer.

Hon visar runt i lokalerna. I några av rummen står nybäddade sängar redo för nyanlända flyktingar. Tanken är att de ska fungera som akutboende. För att möta behoven är det alltid någon från organisationen som sover här.

Mariana Yanakevich är positiv till den stora uppslutningen från privatpersoner. Samtidigt lyfter hon en varningens finger. Resurserna kommer ta slut och det behövs hjälp utifrån. Hon menar också att konflikten mellan öst och väst har påverkat mottagandet.

– Det rör sig inte om många fall men vi har hört om incidenter där ukrainska barn har blivit retade eller mobbade av rysktalande barn. Eftersom de ukrainska barnen inte talar moldaviska/rumänska är det enklare för dem att börja i rysktalande skolor här, säger hon.

Mariana Yanakevich rycker på axlarna när OmVärlden frågar henne om hon tror att kriget kommer sprida sig till Moldavien.

– Det vet ingen. Men en del har redan nu rest till Rumänien och andra planerar att göra det.

Konstnären Valeria Barbas säger att det finns starka pro-ryska krafter i Moldavien.

För den lokala konstnären Valeria Barbas var det självklart att agera när kriget startade. De senaste månaderna har hon målat tillsammans med barn i både huvudstaden Chisinau och Palanca, nära den ukrainska gränsen.

Precis som 73-åriga Anatoly i Balti har hon hittills betalat allt ur egen ficka. OmVärlden träffar henne i Moldexpo, Chisinaus största mässhall. Nu har provisoriska väggar satts upp för att dela in lokalerna i små celliknande rum för flyktingfamiljer. 

– Många barn målar ukrainska flaggor, militärfordon och annat som är kopplat till kriget. En pojke från Mykolaiv målade hur hans hus bombades, säger Valeria Barbas.

De stora tavlorna har den senaste månaden ställts ut i presidentpalatset i Chisinau. Valeria Barbas blev positivt överraskad när Maia Sandus administration besvarade hennes förfrågan.

– Jag ser det som ett viktigt ställningstagande. Moldavien har välkomnat flyktingarna från kriget, men samtidigt finns det starka pro-ryska krafter i vårt samhälle, säger hon.

Flyktingar till Moldavien

Den moldaviska regeringen, i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och World food program, ska betala ut kontantstöd till ukrainska familjer i landet och deras värdar. När stödet kommer igång och börjar betalas ut kan variera i olika delar av landet. För att kvalificera sig för ekonomisk ersättning ska den moldaviska värdfamiljen ha varit värd för mer än en person i minst två veckor och summan på cirka 2000 kronor betalas endast ut en gång. Ukrainska flyktingar som kvalificerar sig för stödet får cirka 1000 kronor per person i månaden. 

400 000 ukrainska flyktingar har anlänt i Moldavien sedan den 24 februari. Av dessa är cirka 100 000 kvar. Endast 5 000 personer bor i boenden som regeringen, ofta i samarbete med UNHCR, har ordnat. 

Källa: FN

Mer läsning