Pensionsfonden AP3 äger aktier i 16 bolag med verksamhet inom kärnvapen.

Pensionsfonden AP3 äger aktier i 16 bolag med verksamhet inom kärnvapen.

Statlig pensionsfond har kvar innehav i kärnvapen­bolag

Statliga pensionsfonden AP3 har innehav i 16 internationella kärnvapenbolag. Det enligt en ny kartläggning av Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK, ”Förvånande med tanke på att vi sedan 2019 har en lag som ska reglera denna typ av innehav”, säger Josefin Lind, generalsekreterare i SLMK.

Publicerad:

Kartläggningen som SLMK gjort av AP-fondernas innehav bygger på organisationen Don’t Bank on the Bomb kategorisering av kärnvapenbolag - de tillverkar centrala och specifika delar för kärnvapen och dess vapenbärare.

De 16 bolag som finns i AP3:s (Tredje AP-fonden) portfölj har, enligt SLMK, alla stora kontrakt med och bidrar till att upprätthålla och modernisera USA:s, Storbritanniens och Frankrikes kärnvapenarsenaler. Till exempel amerikanska Honeywell International International som tillverkar komponenter till USA:s kärnvapen, bland annat till Minuteman III ICBM och Trident II (D5). AP3 har ett innehav på cirka en halv miljard i det bolaget. Enligt SLMK:s beräkning har AP3 äger fonden aktier i kärnvapenbolag som motsvarar totalt 1,1 miljard kronor.

Ny lag sedan 2019

Sedan den 1 januari 2019 infördes en ny lag med krav om föredömlig förvaltning för AP-fonderna. Där har fokus framför allt legat på att minska innehav i fossila bolag. AP1, AP2 och AP4 har sålt sina investeringar i kärnvapen efter det att lagen trädde i kraft och med hänvisning till att kärnvapenstaternas modernisering av kärnvapen inte är förenliga med icke-spridningsavtalets mål om nedrustning och en kärnvapenfri värld. 

- Jag är förvånad över att inte även AP3 gjorde samma sak, säger Josefin Lind, generalsekreterare i SLMK.

OmVärlden har utan framgång sökt AP3 för kommentar. På deras hemsida deklarerar man sin syn att innehaven inte bryter mot internationella konventioner och överenskommelser 

– Det är en kontroversiell tolkning av icke-spridningsavtalet och i mina ögon helt felaktig. Som att kärnvapenländerna har rätt att inneha kärnvapen och underhålla dem. Men det är ingen gängse tolkning, syftet med icke-spridningsavtalet är att det ska leda till nedrustning, säger Josefin Lind.

– Och även om de upplever att det är lagligt så måste man ju inte investera i omoraliska bolag som håller på med verksamhet som är skadlig för hälsa och vår planet, tillägger hon. 

Granskning av Riksrevisionen

Riksrevisionen gjorde tidigare i år en granskning av AP-fondernas investeringar i icke hållbara och kom då fram till att fonderna följer lagen men att fonderna och regeringen bör göra mer för att pensionskapitalet ska bidra till hållbar utveckling.

Kritik riktades då framför allt mot att Sjätte AP-fonden, som placerar i riskkapitalmarknaden för onoterade bolag, inte hade motsvarande förslag om lagkrav för hållbarhet i placeringar. Frågan om nedrustning av kärnvapen är även högaktuell i regering och riksdag eftersom Sverige ännu inte undertecknat FN:s kärnvapenkonvention

I juli 2017 röstade 122 av FN:s länder för ett globalt förbud mot kärnvapen, däribland Sverige. Frågan har därefter varit om Sverige ska skriva under konventionen.

110 starka profiler i den Socialdemokratiska rörelsen anser att det är dags. Men på den senaste socialdemokratiska kongressen vann partistyrelsens förslag att skjuta på frågan.  ”Som observatör till FN:s förbud mot kärnvapen ska Sverige bidra till att konventionen utvecklas och förtydligas. Målet är att Sverige ska ansluta sig” är linjen just nu.

Mer läsning