Kristdemokraternas Ebba Busch har sagt att hon är för ett generöst bistånd, men Sverigedemokraterna och Moderaterna vill se kraftiga sänkningar.

Kristdemokraternas Ebba Busch har sagt att hon är för ett generöst bistånd, men Sverigedemokraterna och Moderaterna vill se kraftiga sänkningar.

Statsvetare: Svårt för L och KD att försvara enprocentsmålet

Om Moderaterna och Sverigedemokraterna står fast vid att biståndet ska minska till FN:s rekommendation 0,7 procent kommer det bli svårt för liberaler och kristdemokrater att stå emot tror statsvetarna Ann-Marie Ekengren och Stig Björn Ljunggren. 

Moderaterna och Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen i valdebatten upprepat att minskat bistånd ska finansiera satsningar på hemmaplan, som skattesänkningar, elstöd och tandvårdsreform. Moderaterna beräknar att det finns 40 miljarder att hämta i olika besparingar där drygt hälften kan tas från biståndet. Partiet vill även minska a-kassan med sju miljarder kronor, men där har de inte med SD på tåget. 

I dessa partiers ögon är därför minskat bistånd en lågt hängande frukt som opinionsmässigt landar väl i deras målgrupper. Med argumentation att Sverige går in i sämre tider och att pengarna bättre behövs på hemmaplan lär den breda opinionen följa efter.  

– Det är onekligen lättare att få gehör för den typen av resonemang i en lågkonjunktur, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

Opinionen följer politiken

Hon gjorde tillsammans med sin man, professor Henrik Ekengren Oscarsson, en studie om biståndet som visar att opinionen följer politiken.

Hennes analys är att om M och SD lyfter frågan så kommer diskursen att ändras och att det underlättar i så fall omprioriteringar när pengar tas från bistånd till annat. Ann-Marie Ekengren påpekar också att Moderaternas utrikespolitik till skillnad från Socialdemokraternas, inte har så stort fokus på FN och globala frågor. 

– Socialdemokratin vill föra en utrikespolitik där Sverige ska göra skillnad, och där man sedan länge vill bygga anseende  i tredje världen. För moderater har alltid Europa och EU varit viktigare än FN. Och i EU har rätt många länder ett bistånd runt 0,7 procent, säger Ann-Marie Ekengren.

Den stora frågan, om det blir en blå regering, är då i vilken grad Liberalerna och Kristdemokraterna, som vill ha ett bistånd på en procent, kan svälja en biståndsminskning till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Hur helig ko är detta?

– Hittills har biståndet varit en profilfråga för dessa partier men någonstans måste pengar tas ifrån. En lösning kan vara att hitta andra budgetposter som kan minska, till exempel public service som KD vill banta. Det kan också tänkas att man håller kvar målet med en procent men hittar annat än bistånd som pengarna kan gå till, som avräkningar vilket även S gjorde, säger Ann-Marie Ekengren.

Kristdemokraternas Ebba Busch och Liberalernas Johan Pehrson företräder båda partier som vill satsa en procent av Sveriges bruttonationalinkomst på bistånd, samtidigt vill Moderaterna och Sverigedemokraterna göra kraftiga nedskärningar.
Kristdemokraternas Ebba Busch och Liberalernas Johan Pehrson företräder båda partier som vill satsa en procent av Sveriges bruttonationalinkomst på bistånd, samtidigt vill Moderaterna och Sverigedemokraterna göra kraftiga nedskärningar. Foto: KD och L

Kreativ bokföring kan lösa problemet

Även Stig Björn Ljunggren statsvetare och politisk chefredaktör på den socialdemokratiska tidningen Sydöstran tror att högersidan i förhandlingar kan hitta modeller som kan sväljas av L och KD. 

–  Man kan alltid trolla med kreativ bokföring, att man plötsligt talar om summor i stället för procent på grund av omständigheterna, så har även Socialdemokraterna gjort till och ifrån då man använt biståndspengar för att avlasta andra utgifter för migration.

Bedömer du det som att KD och L skulle vara beredda på att underminera en regeringsbildning för  enprocentsmålet?

– Nej, det tror jag inte, problemet för Busch och Pehrsson blir att presentera en sänkning på ett smakligt sätt till gräsrötterna där inte minst många kristdemokrater är engagerade. Men det blir väl någon sorts triangulering där man lovar att satsa mer av biståndet till klimatåtgärder eller kanske att inte pengar ska gå till auktoritära regimer. Mycket hänger på partiledarnas auktoritet i sådana lägen, säger Stig Björn Ljunggren.

Mer läsning