Politikern, fredsförhandlaren och kvinnorättsförsvararen Fawzia Koofi säger att Afghanistans demokratisträvanden är i fara. 

Politikern, fredsförhandlaren och kvinnorättsförsvararen Fawzia Koofi säger att Afghanistans demokratisträvanden är i fara. 

Stor oro efter beslut om att USA lämnar Afghanistan

President Joe Biden har beslutat att USA:s militär ska lämna Afghanistan senast den 11 september i år. Beslutet kommer i ett känsligt läge av fredsprocessen, och skapar oro och osäkerhet – inte minst bland landets kvinnor.

Publicerad:

Fredsförhandlaren, och den före detta parlamentsledamoten Fawzia Koofi säger till OmVärlden att många människor i Afghanistan nu känner att det internationella samfundet överger dem. Hon är en av landets mest respekterade kvinnorättsprofiler och medverkade nyligen i ett stort reportage om situationen i Afghanistan, i OmVärlden.

Hon sa då att hon fortfarande var hoppfull, efter en trevande start på fredsförhandlingarna mellan regeringen och talibanerna. Nu har hon ett annat tonläge.

– Talibanerna såg sig som vinnare i kriget redan innan beskedet från president Biden. Nu är de ännu mer övertygade om att de kommer att segra. De behöver bara vänta några få månader till, och vad har de då för incitament att delta i några seriösa fredsförhandlingar? frågar sig Fawzia Koofi.

Beskedet från Joe Biden läckte ut via media redan i tisdags. I ett tal natten till torsdag, den 14 april, svensk tid bekräftade presidenten att alla amerikanska trupper ska ha lämnat Afghanistan senast den 11 september. Det skulle vara på dagen 20 år efter terrorattackerna mot USA 2001.

Militäralliansen Nato följde upp och meddelade att även de har för avsikt att avsluta sin militära insats snarast möjligt.

Reträtt skjuts fram

Beskedet var inte helt oväntat. I praktiken innebär det bara att USA, i enlighet med den tidigare överenskommelsen med talibanerna från februari förra året, skjuter fram reträtten drygt fyra månader.

Reträttbeslutet kommer i ett känsligt läge. De pågående fredssamtalen mellan talibanerna och en delegation från den afghanska regeringen har mer eller mindre gått i stå.

Arbetet med att få till en fredsöverenskommelse i Afghanistan har pågått länge. Talibanerna, som jagades bort från makten i samband med den USA-ledda invasionen 2001 har aldrig erkänt den nya regimen.

Talibanerna har vägrat att förhandla direkt med regeringen. I februari i fjol slöts istället en överenskommelse mellan talibanerna och USA.

I utbyte mot att islamisterna börjar förhandla med regeringen lovade USA:s dåvarande president Donald Trump att USA ska lämna landet. Överenskommelsen gav det krigströtta afghanska folket en strimma hopp, men sedan förhandlingarna inleddes i september i fjol har det gått minst sagt trögt.

Talibanerna har deklarerat att de inte kommer att lägga ner sina vapen så länge det finns utländska soldater i landet. Istället för att dra ner på våldet har islamisterna de senaste månaderna intensifierat sina attacker.

Möte i Turkiet

Nyligen försökte USA blåsa nytt liv i fredssamtalen med samtal mellan parterna i Turkiet. Nu är det tveksamt om talibanerna ens kommer att komma dit, menar Fawzia Koofi.

– Varför skulle de göra det, om de ändå tror att de kommer att kunna ta över landet så snart de internationella trupperna lämnat?

Den retoriska frågan känns motiverad. Inte minst med tanke på president Joe Bidens besked om att den nya deadline man satt upp är ”huggen i sten”, och att inga omständigheter på marken kommer att kunna ändra beslutet.

Fawzia Koofi berättar att hon blev förvånad när hon fick höra talas om beslutet.

– En förutsättning för att USA skulle uppfylla sitt löfte till talibanerna och dra hem sina trupper var att det fanns en politisk lösning på konflikten som parterna kommit överens om. Någon sådan finns inte, säger Fawzia Koofi.

– Och att i ett så känsligt läge, då vi fortfarande hoppades att talibanerna skulle komma till förhandlingarna i Turkiet, meddela att man drar sig ur militärt stärker bara talibanernas känsla av att kriget nu är vunnet. Om fredssamtalen inte ska haverera fullständigt måste USA tvinga tillbaka talibanerna till förhandlingsbordet.

Demokratin på spel

Det är stora värden som står på spel, säger Fawzia Koofi. Säkerheten är ett av dessa, men det finns andra saker som är minst lika viktiga att försvara.

– Demokratin och allt som följer med den. Det handlar inte minst om de afghanska kvinnornas situation, deras rätt till arbete och utbildning och flickors rätt att gå i skolan. Allt detta är hotat nu.

– När det internationella samfundet började engagera sig i Afghanistan efter invasionen 2001 stod kvinnorna och deras situation och utveckling i centrum. Nu känner många afghanska kvinnor att alla de landvinningar som gjorts inte betyder något längre, och det är ett stort moraliskt misstag från det internationella samfundets sida.

Talibanerna har tydligt deklarerat att det inte blir någon fred så länge de utländska trupperna finns kvar i landet. Hos den krigströtta afghanska befolkningen är inställningen till de internationella trupperna delad. Fler och fler tycks ändå hålla med talibanerna.

Fawzia Koofi säger att närvaron av utländsk militär aldrig kan vara lösningen på Afghanistans problem. Samtidigt har hon svårt för att köpa talibanernas resonemang.

– När talibanerna hävdar att jihad, det heliga kriget, handlar om att driva ut de utländska trupperna så tror jag dem inte. När de själva styrde landet tillät de militanta krigare från andra länder att vara här, och al-Qaida kunde i lugn och ro planera terrorattackerna mot USA härifrån. Det var detta som fick USA att invadera landet, så ska man vara krass så är det deras eget fel att de utländska trupperna är här nu, säger Fawzia Koofi.

Minnen från 1980-talet

Osäkerheten är just nu stor hos den afghanska allmänheten. Människor är förvirrade och rädda, säger Fawzia Koofi. Många minns med förskräckelse vad som hände i slutet av 1980-talet när Sovjetunionen bestämde sig för att plocka hem sina trupper.

– Alla institutioner kollapsade vilket resulterade i ett förödande inbördeskrig. Miljontals människor flydde eller förlorade sina liv. Det var detta kaos som ledde till att talibanrörelsen uppstod och senare kunde ta makten. Nu är många rädda att det ska hända igen.

Hur känner du själv, är du orolig?

– Jag oroar mig mest för landets kvinnor. Vad händer med dem om talibanerna tar makten igen? Jag vet att många kvinnor är oroliga och känner sig övergivna av det internationella samfundet nu.

Göran Engström, frilansjournalist

Mer läsning

Hana Al-Khamri, journalist och nu författare av en bok om hennes tid på en kvinnoredaktion i Saudiarabien.

”Det råder total könsapartheid i Saudiarabien”

Hana Al-Khamri, är en 34 årig journalist som bor i Sverige och växte upp i Saudiarabien där hon arbetade på en kvinnoredaktion. Om detta och om kampen som kvinnliga saudiska journalister för skriver hon om i boken ”Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia” som släpps den 15 oktober. OmVärlden träffade henne för ett samtal.