Förra årets militärkupp i Sudan ledde till stöddemonstrationer i många städer runt om i världen. Den 30 oktober 2021 demonstrerade hundratals utanför stadshuset i San Francisco, USA, mot militärkuppen.

Förra årets militärkupp i Sudan ledde till stöddemonstrationer i många städer runt om i världen. Den 30 oktober 2021 demonstrerade hundratals utanför stadshuset i San Francisco, USA, mot militärkuppen.

Sudan skakas återigen av protester

För en vecka sedan meddelande militären i Sudan att de drar sig tillbaka från samtalen om att införa ett civilt styre. Vissa ser det som en möjlighet till en demokratisk utveckling, andra inte och protesterna i landet fortsätter. Läget är mycket oklart.

Senaste veckorna har varit omtumlande. Militären har genom landets självutnämnda ledare, general Abdel Fattah al-Burhan, meddelat att militären inte kommer delta i några ytterligare samtal. Men de har samtidigt sagt att de vill skapa rum för landets civila politiska block The Forces for Freedom and Change (FFC) att skapa en civil regering. Enligt källor OmVärlden har talat med är misstron mot militären stor och därför säger FFC nej , ingen i lokalbefolkning tror på att militären kommer hålla sina ord.

– Vad som händer framöver beror helt på hur styret i oppositionen och den civila befolkningen enas, säger Redie Bereketeab på Nordiska Afrikainstitutet.

FFC har tillsammans med EU ställt motkrav på att militären ska redogöra för deras roll i ett framtida styre. FFC fortsätter samtidigt att uppmana den sudanesiska befolkning att demonstrera mot militären och det nuvarande styret. Redie Bereketeab förklarar vidare att om civilsamhället och de politiska partierna enas med ett kraftigt motstånd så kommer armén tvingas att lämna ifrån sig makten. Armén vill i dagsläget hålla sig till den plan för övergångsperioden som sattes vid den första kuppen, att det ska genomföras ett val 2022, som nu flyttats till 2023. 

– Armén säger att de kommer lämna över makten till de som vinner valet 2023, inte innan, säger Redie Bereketeab.

Oroligheterna har eskalerat

Efter statskuppen hösten 2021, som OmVärlden tidigare har skrivit om, har det varit oroligt i Sudan. Demonstranterna anser att det är civilbefolkning som ska styra landet. Inte militären.

– Situationen i Sudan har varit orolig länge, men har eskalerat sedan statskuppen förra året. säger Titus Gerard, biträdande landschef, Läkarmissionen. 

Problem Titus Gerard lyfter är bland annat landets dalande ekonomi vilket har ökat brottsligheten och hur oroligheterna i landet påverkar organisationens arbete. 

– Vår roll är begränsad och vi fokuserar i dagsläget endast på det humanitära. Det alltmer ostabila läget påverkar dock vår dagliga verksamhet. Dels så har oroligheterna spett på ökade etniska konflikter, idag är 117 000 personer tvångsförflyttade på grund av det. Dels så gör demonstrationerna att det blir svårt att komma till jobbet och vi får mycket svårare att göra vårt arbete, säger Titus Gerard. 

Det här hände i Sudan

2018 steg priserna på mat och drivmedel i Sudan och omfattande protester ledde till att diktatorn Omar al-Bashir, som suttit 30 år vid makten, störtades. 

Militärens ledare, general Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan, tog över och sa att ett råd skulle leda Sudan genom en tvåårig övergång till civilt styre, men oppositionsgrupper krävde en snabbare överföring. Afrikanska unionen och Etiopien förhandlade fram ett avtal om maktdelning som satte en gemensam civil-militär regering på plats i september samma år. Landet styrdes därefter av ett lagstiftande övergångsråd som skulle styra till ett val i november 2022.

Kort efter att övergångsrådet tog makten 2019 upphävdes en rad lagar som sedan 1990-talet reglerat kvinnors rätt att röra sig, klä sig och engagera sig i det offentliga samhället. I maj 2020 förbjöds könsstympning och i april 2021 ratificerade övergångsrådet FN:s kvinnokonvention från 1979. 

Landet har dock skakats av oroligheter och militären avsatte de civila ministrarna i en statskupp i oktober 2021. De återställde dock premiärminister Abdalla Hamdok efter en månad av protester. General al-Burhan, då ordförande i det särskilda rådet, försvarade kuppen med att landet måste skyddas mot politiska stridigheter.  Efter ytterligare stridigheter avgick Hamdok i januari och landet har sedan dess styrts av militärens ledare, al-Burhan. 

Mer läsning

Till vänster: Ahmad Baroudi, chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. Till höger: Attacker på skolor, sjukhus och den civila infrastrukturen påverkar barnen på olika sätt. Denna bild är från undervisning i sydvästa Jemen.

Vad gör ni i Jemen Rädda Barnen?

Efter vapenvilan inletts är det fortfarande stöd från det internationella samfundet som behövs i Jemen, enligt Ahmad Baroudi som är chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. OmVärlden frågade honom vad som egentligen händer i landet just nu.