Om drygt två år ska alla EU-länder ha lagar och system på plats för att återvinna kläder och textilier.

Om drygt två år ska alla EU-länder ha lagar och system på plats för att återvinna kläder och textilier.

Sverige dröjer med beslut om återvinning av kläder

Nio kilo textilier per person och år slängs inom EU. Ansvaret för att kläder återvinns ska i första hand ligga hos tillverkarna och EU kräver ett producentansvar för kläder från år 2025. Men ett svenskt beslut drar ut på tiden.

Om två och ett halvt år ska alla EU-länder ha lagar och system på plats för att kläder och textilier inte ska hamna i soporna och brännas. I dag kastar vi över nio kilo textilier i soporna per person och år, trots att mycket av det som slängs skulle kunna återanvändas. 

Ansvaret kommer att vila på producenterna, så som med till exempel burkar och plastflaskor i dag.

I Sverige gjorde januaripartierna en överenskommelse att skynda på processen och få till nya bestämmelser före EU-kravet trädde i kraft, redan 2024, säger Birgitta Losman, forskare vid Textilhögskolan i Borås, till OmVärlden. Hon är den som utrett frågan om producentansvar åt regeringen.

– Den tidsplanen var ganska tajt, men vi räknade med att vi ändå skulle hinna, säger hon.

Nio av tio plagg ska återanvändas

I Birgitta Losmans förslag, som hon lämnade in till regeringen 2020, ska de 86 500 ton textilavfall som slängs i soporna ha minskat med 70 procent till 2028 och sedan ännu mer successivt de följande åren. 

– Vi föreslår att 90 procent av det som samlas in ska förberedas för återanvändning eller återvinning, säger hon och tillägger att det kommer att kräva att vi uppvärderar hur vi ser på andrahandskläder.

Och att det är viktigt att följa avfallshierarkin så att textilavfall i första hand förberedes för återanvändning och materialåtervinning med hög miljöeffekt. Sannolikt blir det så att branschen bygger upp ett gemensamt system för att ta hand om textilavfall dit alla som säljer kläder måste betala.

Birgitta Losmans rapport skickades ut på remiss efter att hon lämnat över den till regeringen. Sedan dess har inte mycket hänt. De ambitiösa planerna från Sverige att ligga i framkant i frågan om producentansvar för textil för att kunna vara med och påverka harmoniseringen inom EU tycks ha lagts på hyllan, konstaterar Birgitta Losman när OmVärlden pratar med henne.

– Sverige har tappat ledartröjan i den här frågan nu, vilket är lite tråkigt när det finns ett färdigt förslag som backas upp av näringslivet och som är förankrat även hos ideella aktörer. I stället har man ruvat på utredningen i ett och ett halvt år nu, säger hon.

”En ohållbar situation”

Birgitta Losman är skeptisk och påpekar att så länge regeringen inte fattat något beslut så blir det svårt för företag och andra inblandade att ställa om utifrån den nya verkligheten – och kläder fortsätter att hamna i brännugnarna. 

– Det gör att det blir en väldig osäkerhet. Men frågan är ju ganska akut. Det är en ohållbar situation med den mängden textil som bränns, säger hon.

Vad beror det på att regeringens proposition dröjer?

– Vi vet inte vad det är som hakat upp sig, men jag tror inte att det är något politiskt bråk utan att det finns uppslutning av alla partier. Man har helt enkelt inte prioriterat det, säger Birgitta Losman. 

OmVärlden har sökt ansvarig minister Annika Strandhäll för en kommentar, men inte fått kontakt med hennes press-stab.

– Det är tråkigt att regeringen inte sätter de här långsiktiga målen och spelreglerna som vi föreslog. Det är ju ganska stora åtaganden vi ska lösa och vägen är lång från det att lagen börjar gälla till att man kan se en reell miljöeffekt, säger Birgitta Losman.              

Pant på kläder

I utredarnas förslag tar de också upp åtgärder som skulle kunna fungera som incitament för människor antingen att lämna in sina gamla kläder eller att köpa använda kläder och använda sina egna längre. Ett av den är ett ROT-avdrag för textil, alltså ett skatteavdrag man kan få om man lagar sina kläder och skor.

– Det skulle vara lätt att sjösätta för systemen finns redan på plats för andra varor och tjänster, säger Birgitta Losman.

En annan idé handlar om pant på kläder som incitament för att lämna in. I en delrapport till utredningen visade det sig att många konsumenter är positiva till det.

– Det är inte med som ett förslag i utredningen, men vi nämner det som ett möjligt sätt för att underlätta för konsumenterna att göra rätt. 

Hon tycker att det är värt att titta på som en väg framåt.

Risk att andrahandsmarknad kraschar

Kritiker till idén om att starta insamlingskrav på kläder i hela Europa samtidigt och på samma sätt varnar för att det kan leda till att det skapas berg av kläder, eftersom möjligheten till materialåtervinning fortfarande är så liten. Det i sin tur kan leda till att exportmarknaden för andrahandskläder kraschar och organisationer som Röda korset och Myrorna riskerar att slås ut, som i dag finansierar delar av sin verksamhet genom att sälja insamlade kläder till sorteringsföretag ute i Europa som säljer dem vidare till fattiga länder.

När det blir så mycket kläder i omlopp riskerar priset att gå ner och till slut blir det inte längre lönsamt att skicka till Afrika.

Birgitta Losman håller med: Det får inte blir som när producentansvar infördes för elektronikavfall och insamlat avfall hittades dumpat i Afrika.

– Jag har funderat jättemycket på riskerna, på att insamling kan utnyttjas för greenwashing och på att textil kan dumpas i tredje land. Vi har försökt att motverka det genom höga krav på transparens, så att man kan se hur mycket som går på export till exempel, säger hon. 

Dessutom finns nu stöd i EUs textila strategi för att motverka export av textilt avfall.

En annan kritik handlar om att producentansvaret inte kommer att minska själva inflödet i systemet – klädkonsumtionen. 

Mer läsning

Till vänster: Ahmad Baroudi, chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. Till höger: Attacker på skolor, sjukhus och den civila infrastrukturen påverkar barnen på olika sätt. Denna bild är från undervisning i sydvästa Jemen.

Vad gör ni i Jemen Rädda Barnen?

Efter vapenvilan inletts är det fortfarande stöd från det internationella samfundet som behövs i Jemen, enligt Ahmad Baroudi som är chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. OmVärlden frågade honom vad som egentligen händer i landet just nu.