En av de svenska biståndsinsatserna i Mali som drabbats av statskupperna är stöd till skydd av biologisk mångfald i Nigerdeltat.

En av de svenska biståndsinsatserna i Mali som drabbats av statskupperna är stöd till skydd av biologisk mångfald i Nigerdeltat.

Sverige gör som ECOWAS i Mali

Att Sverige frös biståndet till statliga aktörer i Mali efter militärkuppen i slutet av maj är fel. Det menar biståndsrådet på den svenska ambassaden, Richard Bomboma, och talar om ett tillfälligt uppehåll tills en civil premiärminister kommit på plats. 

Publicerad:

Det var den 2 juni i år som biståndsmyndigheten Sida meddelade att allt bistånd till statliga aktörer i Mali frysts, efter militärkuppen den 24 maj. Det var andra gången på mindre än tio månader som landet drabbades av en kupp, men nu säger Sveriges biståndsråd på ambassaden i huvudstaden Bamako, Richard Bomboma, att biståndet inte alls frystes, utan att Sverige med andra givare gjorde ett uppehåll.

– Vi tog kontakt med andra givare och alla gjorde samma sak, att man uppehöll arbetet med biståndet, inte fryste det. Den skillnaden vill jag förtydliga. Vi följde ECOWAS riktlinjer. Det gjorde EU också och det var tydligt att man ville ha en civil premiärminister på plats, säger Richard Bomboma.

ECOWAS är de västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap. OmVärlden träffar Richard Bombomba på Sidas huvudkontor i Stockholm, där han befinner sig på möten med andra biståndschefer från Sveriges olika ambassader. Av en tillfällighet var han hemma även när statskuppen genomfördes i maj, och återvände till Bamako dagen efter. 

Nio dagar efter att den sittande vice presidenten, överstelöjtnant Assimi Goïta, avsatt presidenten och regeringen, utnämnde han en ny civil premiärminister, Choguel Kokalla Maiga.

– En civil premiärminister utnämndes och den signal som det internationella samfundet fick från ECOWAS var en uppmaning att fortsätta stödja Mali. Vi kunde konstatera att man uppfyllde de villkor som var satta, att utse en civil premiärminister, säger Richard Bomboma.

En kupp i kuppen

Den 12 juli meddelade Sida att biståndet till de statliga aktörerna i Mali återupptagits. Detta beslut fick kritik av Sveriges förra ambassadör i landet, Diana Janse, som tidigare i augusti sa att juntaledaren från den första statskuppen, den 18 augusti förra året, nu blivit president.

– Vi har ett juntalett Mali och med den information som jag har så skickar det återupptagna biståndet en väldigt olycklig signal. Man kan möjligen motivera det efter den första kuppen givet de särskilda omständigheterna, men i och med militärkupp nummer två eroderas styrets legitimitet ytterligare, sa Diana Janse till OmVärlden.

Hon förstår att det gjorts olika överväganden för att hjälpa fram en övergång till demokratiska val, men tycker att den signal Sverige sänder är konstig.

– Kuppa en gång, pengarna rullar vidare, kuppa en gång till och det rullar på ändå, sa Diana Janse, som numer är tjänstledig från utrikesdepartementet för att kandidera till riksdagen för Moderaterna.

Richar Bomboma förklarar skillnaden mellan den första och andra kuppen som en ”transition i transitionen”, det vill säga att den andra statskuppen var en statskupp inom den transitionsregering som tillträdde efter kuppen förra året. Efter förhandlingar med ECOWAS tillsattes då, den 27 september, en regering. Kuppmakaren, Assimi Goïta blev vicepresident.

Löfte om en civil regering

Löftet till ECOWAS och de internationella givarna var hösten 2020 att tillsätta en civil regering och inom loppet av 18 månader hålla en folkomröstning om konstitutionen och genomföra kommunal-, parlaments- och presidentval. Den andra kuppen till trots menar ECOWAS att den nya regering som tillträdde i juni, lovat att hålla sig till den planen. Skillnaden är att presidenten nu är militär och de facto kuppmakare.

Det tycks som att ECOWAS valt att bortse från det faktum att Assimi Goïta leder Mali, vilket alltså även Sverige och andra givare också gör. I stället satsar man sina kort på att löftet om val senast i februari 2022 ska genomföras.

Är det realistiskt att tro att det är möjligt att val hålls i februari nästa år?

– Det finns en valkalender och vill de genomföra valen så kan de göra det. Presidentvalet är det viktigaste och det är det som man nu ska genomföra. Det går att göra. Logistiken och beredskap från givare, som är beredda att stödja landet, säger Richard Bomboma.

Men om det inte blir så?

– Vad är alternativet? Vi vet att man ger olika signaler, att det kanske inte går att genomföra, men man pratar ändå om att det kommer att gå under 2022. Gissningen är att det kanske inte blir just i februari, utan senare. Det är deras val, men som givare är vi tydliga med att det är viktigt att val hålls och att malierna själva får välja sin president.

Mali är medlem i ECOWAS, som fördömt militärkuppen och det militära styret. Samtidigt säger Richard Bomboma att utan ECOWAS medling hade resultatet av kuppen förra året kunnat bli värre. Det är ECOWAS som medlar och både Afrikanska unionen (AU) och Europeiska unionen (EU), med sina medlemsländer, följer organisationens riktlinjer och krav vad det gäller Mali. 

Två miljarder på fyra år

Det svenska bistånd som frystes i augusti 2020, efter kuppen den 18 augusti, återupptogs tre månader senare efter att en civil regering då tillträtt. Det handlade om tre projekt till ett värde på av 73 miljoner kronor, till ett skogsprogram i samarbete med Malis miljödepartement, ett program för hållbar utveckling i Nigerdeltat och ett samarbete mellan Statistikmyndigheten SCB och dess maliska motsvarighet, INSTAT. 

När Sverige i juni-juli i år gjorde ett uppehåll i stödet till Mali handlade det om utbetalningar på 93 miljoner kronor som sköts upp. Det rörde sig om samma projekt som året innan, plus ett stöd till Malis klimatfond.

Sverige har inte slutit några nya avtal om utvecklingssamarbeten med varken den regering som tillträdde efter kuppen förra året eller den regering som tillträdde i juni i år. Förra året betalade Sverige ut 310 miljoner kronor i bistånd till Mali. De kommande fyra åren (2021–2025) har regeringen avsatt 2 miljarder kronor i bistånd till landet. 

Mer läsning