UNHCR får ett extra stöd med anledning av att de humanitära kriserna blir allt större.

UNHCR får ett extra stöd med anledning av att de humanitära kriserna blir allt större.

Sverige ökar sitt humanitära stöd

Vid sidan av kriget i Ukraina sker flera stora humanitära kriser. Regeringen gör nu förändringar i Sveriges humanitära stöd och satsar mer på akuta insatser.

Det sker nu en kraftig ökning av antalet personer som är i behov av stöd och skydd. Enligt FN rör det sig nu om 291 miljoner människor, vilket kan jämföras med 168 miljoner för två år sedan, 2020. OmVärlden har tidigare listat elva stora humanitära kriser som sker samtidigt som kriget i Ukraina. 

Läget har fått regeringen och Sida att se över sitt humanitära bistånd och göra vissa förändringar. 

– I dag har närmare 80 miljoner människor tvingats på flykt från sina hem på grund av långvariga konflikter, våld. Förföljelse och brist på mat och förnödenheter, säger biståndsminister Matilda Ernkrans (S) på en presskonferens under onsdagen.  

Hon tillägger att mot denna bakgrund så gör Sverige en ytterligare utbetalning till flyktingorganet UNHCR på 35 miljoner kronor för 2022.

Konflikten i Ukraina har lett till höjda priser på mat- och drivmedel. 

– De ökande livsmedelspriserna kommer att öka hungern globalt.

Högre matpriser innebär att hjälporganisationerna inte har råd att köpa lika mycket mat. Regeringen ska därför utöka stödet till FN:s fond för katastrofbistånd CERF med 69 miljoner kronor. 

Akuta behov

Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära bistånd tillägger att en stor del av länderna och Afrika och Mellanöstern har importerat mycket spannmål från Ukraina och Ryssland där kriget nu hotar skördarna. 

– Det humanitära läget i världen är akut. Behoven är större än någonsin tidigare, säger Jakob Wernerman.

Sida ger just nu stöd på 3,3 miljarder till behövande i 29 av världens värsta kris- och konfliktområden till basala behov som mat och vatten, tak över huvudet och vård och mediciner. Biståndsmyndigheten avsatt fem miljarder i humanitärt stöd. Utöver det bidrar regeringen med 3,9 miljarder till olika FN-organisationer. Sammanlagt uppgår det humanitära stödet till närmare nio miljarder 2022.

– Även om mycket uppmärksamhet just nu riktas mot Ukraina och vårt närområde så är det oerhört viktigt att vi inte låter det överskugga alla andra kriser, som i Syrien, Afghanistan, Etiopien och Centralafrikanska Republiken. Sidas stöd är behovsbaserat och fördelas till de allra mest allvarliga och akuta humanitära behoven i världen, säger Jakob Wernerman.

Fyra orsaker till kriserna

Stödet går 20 till partnerorganisationer som till exempel FN-organisationer, icke-statliga organisationer, Internationella rödakorskommittén, Svenska Röda korset och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Enligt Sidas Jakob Wernerman finns det främst fyra orsaker till att de humanitära kriserna i världen nu växer. Dessa är flera krig och konflikter, natur- och klimatkatastrofer, hungersnöd och matbrist bland annat på grund av torka samt att antalet flyktingar i världen ökat och nu uppgår till 84 miljoner människor.

Samtidigt som regeringen och Sida redogjorde för satsningar i det humanitära biståndet så pågår en diskussion om avräkningar i biståndet, vilket innebär att biståndspengar kommer att användas för att finansiera ett ökat flyktingmottagande från Ukraina, vilket OmVärlden skrivit om tidigare.

21 stora och 8 mindre kriser

21 stora kriser, antalet personer drabbade inom parantes: 

Ukraina (316 milj), Etiopien (302 milj), Syrien-krisen (285 milj), Afghanistan (245 milj), Sydsudan-krisen (240 milj)och Jemen (240 milj), DR Kongo (225 milj), Venezuela-Venezuela Regional-Colombia (174 milj), Sudan (160 milj), Somalia-krisen (145 milj), Nigeria (135 milj), Myanmar-krisen(90 milj), Centralafrikanska Republiken (85 milj), Mali (85 milj), Palestina (75 milj), Libanon (70 milj), Tchad (70 milj), Kamerun 65 milj), Irak (6milj), Burkina Faso (60 milj) och Niger (50 milj).   

8 mindre kriser: 
Algeriet (10 milj), Haiti (30 milj), Nordkorea (5 milj), Kenya (25 milj), Libyen(20 milj), Madagaskar (20 milj), Mocambique (40 milj), och Pakistan (20 milj).

Källa: Sida

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.