Med talibanerna riskerar många kvinnor, som här vid Blå moskén, i Mazar-e-Sharif, att förlora sina rättigheter.

Med talibanerna riskerar många kvinnor, som här vid Blå moskén, i Mazar-e-Sharif, att förlora sina rättigheter.

Sverige ställer in mångmiljonstöd till Världsbanken i Afghanistan

Som tidigare aviserats har biståndsmyndigheten Sida beslutat att avbryta allt stöd till Världsbankens återbyggnadsfond i Afghanistan. Det handlar om 448 miljoner kronor, varav 300 miljoner kronor föreslås omfördelas till humanitärt stöd.

Publicerad:

Under fredagen den 27 augusti beslutade Sida om att avbryta allt stöd till Världsbankens fond för återuppbyggnad i Afghanistan. Afghanistan Reconstruction Trust Fund (ARTF). Beslutet kommer mer än tre veckor efter att Sidas chef för avdelningen Asien, Mellanöstern och humanitärt stöd, Göran Holmqvist, sa till OmVärlden att just den biståndsinsatsen var i farozonen vid ett eventuellt regimskifte.

– Skulle regimförändringar leda till att det sker grundläggande brott mot dessa principer utgår vi från att både vi och andra givare kommer att ompröva delar av samarbetet, sa Göran Holmqvist då.

I ett pressmeddelande säger Sida nu att myndigheten hade planerat att betala ut 448 miljoner kronor till fonden i år. Några utbetalningar har ännu inte gjorts för året och nu avbryter Sida stödet.

– Vi avbryter allt svenskt stöd eller delar av stöd som har gått till att stärka den afghanska staten och som kan innebära resurser till det nya styret i Kabul, direkt eller via andra aktörer. Inga sådana nya beslut fattas heller, säger Maria Lundberg, chef för Sidas Afghanistanenhet i pressutskicket.

Av Sveriges totala stöd till Afghanistan på lite mer än en miljard kronor är stödet till ARTF den största insatsen och den som också är riktad till den afghanska staten. Sedan 15 augusti har talibanerna kontroll över i stort sett hela landet.

Uteslutet att fortsätta

Samma dag som talibanernas maktövertagande sa utrikesminister Ann Linde att talibanerna inte skulle få "en spänn". Ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, hade då redan den 10 augusti sagt till OmVärlden att "blir det ett maktövertagande där talibanerna styr samhällsapparaten ser jag det som uteslutet att vi kan fortsätta med detta stöd", om just ARTF.

Till OmVärlden säger Maria Lundberg nu att Sida föreslår att regeringen omfördelar 300 miljoner kronor av de 448 miljoner kronor som skulle gått till Världsbanken och den afghanska staten till humanitärt stöd till Afghanistan. Resterande medel, det vill säga 148 miljoner kronor, skulle kunna omfördelas till andra aktörer som FN eller enskilda organisationer.

– Vi behöver navigera framåt för att se om vi kan fortsätta stödja det som jag tror blir det primära i Afghanistan, som hälsovårds- och utbildningssystemen så att de inte fallerar, för faktum med att ARTF varit viktiga för att upprätthålla detta, men då gäller det att att hitta vägar att göra det på så att det inte finansierar staten, säger Maria Lundberg till OmVärlden.

För att inte gå via staten tror Maria Lundberg att det går att konstruera fondlösningar där olika aktörer, som till exempel enskilda organisationer, kan få pengar för att stötta hälsovård och utbildning, utan att pengarna når talibanerna.

"Ett misslyckande"

I övrigt gör Sida bedömningen att de flesta samarbeten, utöver ARTF, i Afghanistan kan fortsätta för stunden, men att man kommer fortsätta analysera situationen. I och med det avbrutna stödet till Världsbanken blir Svenska Afghanistankommittén återigen den största mottagen av svenskt bistånd i Afghanistan, vilket man länge var, fram 2003, innan ARTF-projektet drog igång 2004.

I Sidas pressmeddelande säger Göran Holmqvist att "västvärldens engagemang för Afghanistan varit ett misslyckande. Militärt helt uppenbart, men också i biståndets oförmåga att bygga en hållbar och väl fungerande afghansk stat."

Hur biståndet till Afghanistan ska se ut på långsikt framöver är ännu oklart. Stora satsningar görs just nu på humanitära insatser, men statsvetaren Vanda Felbab-Brown, vid det amerikanska forskningsinstitut Brookings, som OmVärlden talat med, tror att om de stora biståndsgivare som nu drar sig ur landet vill fortsätta stödja kvinnor och flickor, utbildning och hälsovård måste kompromisser med talibanerna så småningom göras.

Mer läsning