Med kriget i Ukraina har situationen i Syrien till stor del hamnat under radarn. Jordbävningskatastrofen har dock åter fäst blicken mot landet där inbördeskonflikten pågått i 14 år. Sedan början av 2020 har sammanstötningarna minskat även om det fortfarande pågår en del stridigheter längs med gränserna för det som är kontrollerat av Assadregimen med stöd av Ryssland, av rebeller lierade med Turkiet och kurdiska områden där amerikanska trupper är närvarande.
– Men ingen av dessa länder söker en större konfrontation. Därför är det förhållandevis stabilt längs frontlinjerna, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på FOI.
70 procent av befolkningen behöver hjälp
Trots minskade strider är dock situationen värre för syrierna i dag än den varit under de tidigare 14 åren som konflikten varat. Enligt FN:s humanitära organ Ocha Humanitarien Overview var 15,3 miljoner människor i landet beroende av någon typ av hjälp under 2022, alltså runt 70 procent av befolkningen.
Med jordbävningskatastrofen har den siffran kraftigt ökat. De senaste rapporterna talar om runt 4 000 döda i nordvästra Syrien, det område som drabbades. Sex miljoner människor i området är i behov av akut hjälp enligt Finn Church Aid.
– Det kan framstå som paradoxalt att det humanitära läget förvärrats trots att det inte varit några allvarliga strider under en längre tid. Men det är till stor del kriget som lagt grunden till att samhället och ekonomin havererat. Till det även att grannlandet Libanon haft en katastrofal ekonomisk nedgång, säger Aron Lund.
Valutan tappat 700 procent
Valutan, det syriska pundet, har nästan tappat 700 procent av sitt värde gentemot dollarn sedan 2020. Det har inneburit att nödvändiga varor – som bränsle och mat – blivit allt för dyrt att köpa för de med låga eller normala inkomster. Till det kommer effekterna av sanktionerna från väst som är riktade mot Assadregimen. Dessutom har Iran, som försett Syrien med olja på kredit, slutat att leverera under vintern. Möjligen på grund av oron på hemmaplan. De positiva signaler som finns i eländet efter jordbävningskatastrofen är att USA den 9 februari a utfärdat en 180-dagars "generell licens" som undanröjer vissa sanktionerna i humanitärt syfte.
Den syriska regimen har även öppnat två ytterligare gränsövergångar för FN:s hjälpinsatser till de delar i nordvästra Syrien som hålls av rebellgrupper.
– Det kan tyckas vara en liten eftergift men med tanke på regimens tidigare beteende är det en viktig signal att Assad ens gör detta. Men, tillägger Aron Lund, man ska inte dra för stora växlar på denna lilla öppning. Det är långt från att parterna skulle sätta sig ner och börja förhandla fram en fredsuppgörelse. Sådant önsketänkande finns numera bara hos vissa europeiska diplomater.
Han ser inte att något radikalt kommer ske så länge som Bashar al-Assad, i dag 57 år gammal, sitter kvar vid makten eller så länge som president Putin ger sitt stöd till regimen.
– För Ryssland är närvaron i Syrien fortfarande viktig efter Ukrainakriget. Man vill ha militär närvaro i Medelhavet. Visserligen verkar en del militär utrustning, som luftvärnssystem, ha skeppats hem för att användas mot Ukraina, men det finns fortfarande rysk militär på plats och stridsflyg som kan sättas in, säger Aron Lund.
Ökat stöd från Sverige
Den svenska regeringen beslutade den 14 februari att ge ytterligare 80 miljoner kronor i stöd till Syrien. Sverige har hittills bidragit med sammanlagt 117 miljoner kronor till stöd för de jordbävningsdrabbade i Turkiet och Syrien.
Från Läkare utan gränser, som är på plats i Idlib-regionen i Syrien kommer rapporter om stora behov.
– Hittills har vi knappt fått något internationellt stöd alls. Vårt arbete är viktigt, men det är också en droppe i havet eftersom behoven i regionen är så enorma. Vi försöker tillgodose grundläggande behov som mat, vatten och tillgång till sjukvård, säger Ahmed Rahmo, projektkoordinator för organisationen i området.
