"Detta kan vara tiden att minska skuldbördan", anser Ulrika Modéer, på UNDP

"Detta kan vara tiden att minska skuldbördan", anser Ulrika Modéer, på UNDP

Ulrika Modéer: Vaccinering en global angelägenhet

Att få människor fått vaccin mot covid-19 i låginkomstländer innebär inte bara att fler blir sjuka, utan även att ekonomin går bakåt. Om tillgången på vaccin varit bättre hade dessa länders ekonomier kunna växa med närmare 330 miljarder kronor, enligt FN-organet UNDP.

Publicerad:

Det har gått ungefär nio månader sedan vaccineringarna mot covid-19 påbörjades. Den 12 augusti hade 31 procent av världens befolkning fått en dos och cirka 16 procent två doser.  I några länder, som USA och Israel, får även riskgrupper en tredje spruta. 

Men vaccinet är fortfarande kraftigt ojämlikt fördelat mellan länderna. På en ny webbplats som FN:s utvecklingsprogram UNDP tagit fram, Global Dashboard for Vaccine Equity går det att i realtid följa utvecklingen. I länder med hög inkomst har 54 procent av befolkningen fått en dos, i länder med låg inkomst endast 1,6 procent. 

Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram, UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete är på visit i Sverige. När OmVärlden träffar henne på deras kontor i Stockholm säger hon att siffrorna inte förvånar henne och att det just därför också är angeläget att minska gapet. 

– Vi ser nu hur deltavarianten sprids och USA tar inte emot besökare från Europa på grund av rädslan för smittspridning. Vi kommer att leva med nya utbrott ända tills alla är vaccinerade och vaccinationsjämlikhet är i högsta grad en global och inte lokal fråga. 

UNDP har tillsammans med Världshälsoorganisationen WHO och Oxforduniversitet även analyserat de socioekonomiska konsekvenserna av vaccinojämlikhet. De har kommit fram till att om länder med låg inkomst haft samma vaccinationstakt i februari 2021 som rika länder, hade de kunnat ökat prognosen för sin bruttonationalprodukt (BNP) för 2021 med 38 miljarder US dollar (330 miljarder kronor).

Beräkningen bygger på antaganden om att ekonomierna, som i väst, får en skjuts när fler är vaccinerade och hjulen börjar rulla. Det skulle innebära att fler kommer i arbete igen, inte minst i den informella sektorn som står för en stor del av arbetskraften i världens fattigare regioner. 

En tydlig bild av ojämlikheten är att trots den stora massvaccineringen i höginkomstländerna så belastar det inte den totala hälsobudgeten i dessa rikare länder nämnvärt, en ökad kostnad med 0,8 procent. Men ska länder med låg inkomst nå vaccinationsmålet 70 procent vaccinerade måste hälsovårdsbudgeten i dessa länder öka med 57 procent.

– Det visar med all tydlighet att hälsovården är underdimensionerad i stora delar av världen och att den generellt måste stärkas. Hälsosystemen i det globala syd har även andra utmaningar, som malaria och tuberkulos, vi ser redan att kampen mot covid fått en undanträngningseffekt och att det kan vara ett större problem än covid i sig, säger Ulrika Modéer. 

Hur stort gehör finns det då hos världens ledare att skjuta till ytterligare medel till vaccinprogram i låginkomstländer, det krävs cirka 50 miljarder dollar för att 70 procent ska få vaccin?

– Jag tycker att många ledare som jag själv talat med inser att man måste lösa denna fråga, och covaxprogrammet får bidrag från många olika håll. Något som vi lyfter i FN är att detta kan vara tidpunkten att minska skuldbördan. Ta till exempel Moçambique, ett av världens fattigaste länder, som ökat sin skuldbörda med 314 miljoner dollar till följd av kostnader för vaccin. En summa som skulle kunna ge sjukvård till 7,8 miljoner människor eller 25 procent av befolkningen. Det finns i dessa länder inget finansiellt utrymme för att ta hand om hälsovården och det måste långivare nu ta hänsyn till, säger Ulrika Modéer. 

Dagens Nyheters korrespondent i Afrika skrev nyligen att stora mängder vaccin inte används på grund av vaccinskepsis, svaga kylkedjor, brist på utbildad personal som kan ge sprutorna – samt en brist på engagemang. Hur löser man det? 

– Det är jätteallvarligt och vi ser i många länder att det finns mycket desinformation kring vaccinet. Här har UNDP varit aktiva redan vid utbrottet och satsat på att nå ut med kunskap om pandemin, på sociala medier och även i lokalradion på olika språk. 

Det faktum att länder i väst, även Sverige, planerar för en tredje dos samtidigt som ojämlikheten är så stor har kritiserats av WHO och Ulrika Modéer är av samma uppfattning.

– Jag har förståelse för att vissa riskgrupper kan komma i fråga, men i övrigt är vårt budskap att pandemin är en global angelägenhet och att den också måste hanteras globalt.

Mer läsning

EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen

”Vaccinrättvisa är en geopolitisk nödvändighet”

Som Team Europe måste vi infria löftet om att stödja låg- och medelinkomstländer genom att dela med oss av över 250 miljoner doser före årets slut. Så här långt har EU-länderna endast delat med sig av ungefär 50 miljoner doser. Nu är det dags att fullgöra detta åtagande, skriver EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen.