– Sverige befinner sig i en ny tid. Det storskaliga krigets muller hörs på nytt i Europa, förklarade Tobias Billström (M) i början av sin deklaration.
Som väntat handlade en stor del av talet om Ukraina och den svenska Natoansökan. Han tog upp det svenska stödet, 14 miljarder kronor, till landet och sa att Ukraina under detta år kan bli den största bilaterala mottagaren av svenskt stöd.
Utrikesministern lyfte också vikten av att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör.
Handel och bistånd
Tobias Billström utvecklade även tankarna om att knyta samman bistånds- och utrikeshandelspolitiken vilket även varit biståndsminister Johan Forsells (M) utgångspunkter.
– Biståndet ska i större utsträckning användas som hävstång för att stärka länders demokrati och deltagande i den internationella ekonomin. Det kräver att den samlade biståndspolitiken omkalibreras, sa han och uttryckte åter igen det som regeringen upprepat tidigare att biståndspolitikens mål ska vara satt efter kvalité och resultat.
Utöver stödet till Ukraina ska Sverige prioritera fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta. Humanitärt stöd, demokrati- och mänskliga rättigheter, stärkt klimatarbete och satsningar på kvinnors- och flickor rättigheter och möjligheter är andra prioriteringar.
Feministisk utrikespolitik slopad
En skillnad från den tidigare regeringen är att Sverige nu slopat målet att föra en feministisk utrikespolitik, vilket kom att bli en viktig fråga under Ann Lindes (S) utrikespolitiska deklaration förra året.
För detta fick han kritik av såväl Jacob Risberg (MP) och Morgan Johansson (S). De ansåg att just nu, när kvinnor drabbas hårt i Afghanistan och Iran, att det är fel signal att "begrava den feministiska utrikespolitiken".
Tobias Billström lyfte dock frågan om att kvinnor exkluderas från utbildning i bland annat Afghanistan och omnämnde det som en ”kränkning av deras mänskliga rättigheter”.
– Den här regeringen kommer att bedriva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds- och utrikespolitiken. Sverige stödjer flera jämställdhetsinsatser och insatser inom SRHR. Bland annat i konfliktområden där kvinnor utsätts för sexuellt våld, sa han.
Utrikesministern sa också att kärnstödet till multilaterala organisationer i stället ska riktas om till civilsamhället. Han la till att Sverige ska fortsätta att engagera sig i Mellanöstern, Sahel, Afrikas horn samt i väst-, syd-, och Sydostasien.
Den svenska linjen att verka för en tvåstatslösning i konflikten mellan Israel och Palestina ligger också fast. Här valde Tobias Bilström att inte lyfta den oro som finns med den nya israeliska regeringen och den kritik mot den demokratiska utvecklingen som även USA påtalat.
Läget i Iran var en annan fråga som togs upp. Där är regeringens fortsatta linje att tillsammans med EU sätta press på regimen och lyfta kränkningarna av mänskliga rättigheter.
I samband med att de internationella spänningarna ökat har FN:s roll blivit omdiskuterat. Utrikesministern konstaterade att ”meningsskiljaktigheter mellan olika länder gör det svårt för världssamfundet att agera med kraft.”
– Sverige kommer att verka i FN genom alliansbyggande, sa han.
Undvek Turkiet och Agenda 2030
Inte någon gång under själva deklarationen valde Tobias Billström att tala om situationen i Turkiet, vilket kanske inte är så förvånande med tanke på förhandlingarna om ett svenskt Natomedlemskap. Håkan Svenning (V) sa i ett replikskifte att regeringen "krupit för Turkiet , smutskastar kurderna och ljuger om att Turkiet är en demokrati”.
Här svarade utrikesministern att PKK är en terrororganisation och att Turkiet är en demokrati men med utmaningar.
Under deklarationen nämnde Tobias Billström flera olika frihandelsavtal och vikten av dessa. Men han tog inte upp FN:s globala mål Agenda 2030. Den processen är nu inne på halvtid. I år är det sju år kvar tills att de 17 målen för en bättre värld ska vara helt genomförda.
Biståndsplattformen Concord, som har 81 medlemsorganisationer inom civilsamhället, reagerar på att FN:s mål inte lyftes alls under deklarationen.
– Det är oroande att regeringen inte tar upp Agenda 2030. Det är olyckligt att det inte nämns. Särskilt detta år då det ska bli en stor utvärdering av de globala målen, säger Peter Sörbom, policyrådgivare på Concord.
David Grossman
Erik Larsson
