Berätta om vad ni gör i Kambodja?
– Just nu genomför vi två program. Det ena handlar om fiskevård i Mekong- och Tonle Sap-regionerna. Det andra är också miljörelaterat och handlar om att minska effekten av miljöförändringar i Tonle Sap-biosfärreservatet. Vi stödjer olika civilsamhällesorganisationer och ger både bidragsstöd och stöd till kapacitetsuppbyggnad. Vi tillhandahåller utbildning och coachning för organisationer för att bygga upp deras organisatoriska. Vi stärker även nätverk med olika civila organisationer. Ibland har vi partnerträffar och sammankomster för att utbyta information och erfarenheter.
Vilka är utmaningarna?
– Vår roll att stödja lokalbefolkningens förmåga att utöva sina rättigheter. Regeringen kan ibland se oss som en del av opposition eftersom de uppfattar att vissa åtgärder som vi vidtar är en kritik mot vad regeringen tidigare har gjort. Många gånger förväntar sig myndigheten att det civilasamhälletsorganisationer ska tillhandahålla humanitärt bistånd och tjänster till folket. Till exempel en anpassningsbar skola med lokaler som gör att barn med funktionsnedsättning får tillgång till utbildning. De har inte resurser att göra det själva och regeringen pressar på för att vi ska leverera den tjänsten. För oss är det en utmaning. Vår roll är att stödja människor att stå upp för sina rättigheter och kräva att staten levererar. Staten bör värna om naturresurserna men i praktiken är det inte så.
Vad leder ert jobb till?
– Människor har blivit mer aktiva och engagerade i en lokal utvecklingsprocess och naturresursförvaltning. Vilket gör att de också kan få mer inflytande. De har fått större makt att påverka naturresurserna i sitt samhälle. Samtidigt ser vi också att människor att svårt att hantera klimatförändringar och covid-19-pandemi har begränsat utrymme för många att utöva sina rättigheter.
