Miljoner människor var redan på flykt sedan militärkuppen 2021, när cyklonen Mocha drog in över Myanmar och dess grannländer i mitten av maj. Militärjuntans officiella uppgifter säger att 145 människor dött i ovädren, medan skuggregeringen som verkar i exil uppger att siffran är betydligt högre. De delar av landet som drabbats värst är de där bland annat folkgruppen Rohingya är på flykt och där många människor bor i flyktingläger.
Jordskred och översvämningar
Väderkatastrofen har inte bara gjort omständigheterna värre för de många flyktingarna, utan har också försvårat för de motståndsstyrkor som strider mot militärstyret i Myanmar, berättar Kim Jolliffe, fristående Myanmarkännare baserad i Bangkok.
Han är en av de internationella analytiker som har god kännedom om vad som pågår i landet där det varit svårt för organisationer att ta sig in i och verka sedan kuppen. Kim Jolliffe beskriver jordskred och översvämningar i cyklonens spår, som gör livet tufft för oppositionen.
– Det är en kamp för de grupper inom motståndet som driver sin egen administration i områden, säger han.
Nu får de mer att göra med allt hjälparbete i en redan svår situation. Militären har stängt av internet i flera områden, vilket gör det svårt att få ut information om läget. Det extrema vädret riskerar också att göra så att landminor och andra explosiva föremål flyttar på sig och blir hot mot lokalbefolkningen.
Kim Jolliffe säger att han fått uppgifter om att flera motståndsläger i djungeln jämnats med marken av cyklonen.
– Hur mycket det kommer att påverka motståndet i det långa loppet är för tidigt att säga, säger han.
Förlorat delar av landet
Under våren har den centrala militären, känd som Tatmadaw, tryckt på med mer våld än tidigare.
– Även extremt våld i form av att människor får ben och armar avskurna, säger Kim Jolliffe.
Militären beskjuter och bombar civila bosättningar och bränner byar, berättar Kim Jolliffe som själv tog sig in i motståndskontrollerade områden i februari.
Samtidigt finns det en samstämmig uppfattning om att militären också har det tufft. De börjar få ont om tränade soldater och får ofta nöja sig med unga oerfarna unga eller personer som tvångsrekryterats. De saknar kontroll över stora delar av landet. Den stora frågan nu är hur länge civilbefolkningen orkar hålla fast vid sitt motstånd mot juntan. Våld sker på daglig basis och ekonomin är samtidigt i fritt fall.
–Juntan kontrollerar Yangon och Mandalay och området däremellan som är centrala Myanmar, men i övrigt har de förlorat mycket, säger Kim Jolliffe.
Kartor gjorda av civilsamhällesorganisationen Free Burma Rangers (FBR) som jobbar i de områden som kontrolleras av motståndet, visar hur begränsad militärens rörlighet har blivit sedan kuppen och det folkliga upproret mot den.
Motståndet står sig starkt, men det finns en väldigt trötthet hos civilbefolkningen, enligt Kim Jolliffe. Den stora frågan nu är hur länge civilbefolkningen orkar hålla fast vid idén om motstånd mot juntan, allt det våld som sker på daglig basis samt ekonomin som är i fritt fall.
–Kan de orka längre än juntan eller tillräckligt länge för att den ska falla samman?
Vapen från Ryssland och Kina
Samtidigt som den ödesdigra cyklonen kom FN med en granskning som visar att Myanmars militär har importerat vapen och råvaror för vapentillverkning för minst en miljard dollar sedan kuppen i februari 2021.
Majoriteten av det kommer från Ryssland och Kina och går att spåra tillbaka till statligt ägda organisationer. Det skriver FN:s särskilda människorättsrapportör för Myanmar, Tom Andrews, i rapporten. Han är mycket kritisk till att omvärlden inte gör tillräckligt för att stoppa vapenförsäljning till juntan, trots bevis att den ägnar sig åt grymheter riktade mot civilbefolkningen.
– Myanmars militär och dess vapenleverantörer har hittat sätt att överlista systemet. Det beror på att sanktioner inte drivs igenom som de ska och för att vapenleverantörer kunnat skapa skalbolag för att undvika sanktioner, sa Tom Andrews i samband med att rapporten släpptes.
