Tanzanias president Samia Suluhu Hassan har lett landet sedan mars 2021.

Tanzanias president Samia Suluhu Hassan har lett landet sedan mars 2021.

Valet 2022: Bistånd till auktoritära stater ska gå till civilsamhället

Ska Sverige ge bistånd till totalitära länder som Afghanistan, Vietnam och Tanzania? Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om biståndet till auktoritära stater.

Både talibanernas maktövertagande i Afghanistan och Rysslands attack på Ukraina blåste liv i en debatt som ständigt ligger och pyr. Ska Sverige ge bilateralt bistånd till auktoritära stater och regimer? 

Sätt press även på det multilaterala biståndet

Moderaterna anser att ”inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption eller gå till odemokratiska ledare”. De trycker även på för att EU bör sträva efter att en större andel av biståndet ska gå till icke-statliga mottagare – i stället för till auktoritära regeringar. Detta för att lättare kunna se över var biståndet egentligen går. Liberalerna anser, precis som Moderaterna, att stöd inte ska gå till auktoritära och korrupta regimer men vill däremot se stöd till demokratiska rörelser i länder som Ryssland och Saudiarabien. När Liberalernas tidigare biståndspolitiska talesperson Fredrik Malm intervjuades i OmVärlden lyfte han precis detta:

– De flesta stater är varken fullfjädrade demokratier eller helt totalitära, det finns en skala där emellan, som till exempel Tanzania. Ser man att landet går i en riktning som vi vill understödja kan det vara motiverat att stanna kvar, går det åt andra hållet bör vi ta en funderare. Ta Etiopien som gått i en positiv riktning men nu med Tigray blivit mer auktoritärt, är det en trend kan det vara dags att se över biståndet. 

Kristdemokraterna vill strypa stöd till länder där demokratiska utvecklingen går bakåt och Centerpartiet vill villkora stödet. C efterfrågar ännu hårdare krav på att de länder som mottar bistånd ska efterleva demokratiska principer. Något OmVärlden också lyfter i valartikeln om demokratistöd.

Sverigedemokraterna anser att stöd ska fördelas utifrån en ömsesidighet i förhållande till Sveriges intressen. De skriver in sin valplattform  att bilateralt bistånd ska som regel villkoras med att mottagarlandet medverkar till en återvändandeverksamhet för personer som ska utvisas från Sverige.

Kärnstödet är inte lösningen

Centerpartiet lyfter även i sin rapport En liberal och internationell utvecklingspolitik bortom 2030 att det finns en stor risk att kärnstödet går till att täcka administrativa kostnader istället för att värna svenska prioriteringar. Det sin tur gör att det kan komma att gynna auktoritära regimer. De lyfter bland annat att ”Denna risk blir större när auktoritära makter som Kina blir allt mer aktiva inom de multilaterala organisationerna. Kärnstöd är en viktig grund för FN-organen, men för de FN-organ som inte levererar tydliga utvecklingsresultat bör Sverige i högre utsträckning öronmärka vårt stöd till de delar av organets verksamhet som levererar resultat. Detta i enlighet med more for moreprincipen”. Principen innebär att EU ska utveckla starkare partnerskap med de grannländer som gör fler framsteg mot demokratiska reformer.

Fokusera på civilsamhället

I debatten efter Rysslands attack mot Ukraina låg ett stort fokus på biståndet till landet och att satsningar iställer borde gå till civilsamhället. Det var Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio redan inne på i höstas i samtal med OmVärlden.

– Sverige har varit snabba på att förändra biståndet så medel inte går till staten utan enbart till civilsamhälle, som i Tanzania och nu senast i Belarus och Afghanistan. Sedan är det förstås en svår avvägning att göra i ett land som Afghanistan där allt stöd på ett eller annat sätt stärker talibanregimen.  Det är en komplex fråga som det inte finns något enkelt svar på, men folkets väl måste gå först. 

Även Socialdemokraterna fokuserar på att stötta civilsamhället och vill vill stödja självständiga civilsamhällesorganisationer och folkrörelser i deras arbete och i deras rätt att verka så att de kan bidra till demokratisk kultur och respekt för mänskliga rättigheter. De nämner inte något om det bilaterala stödet till auktoritära stater.

Hårdare krav

Miljöpartiet tog tag i frågan när Peter Eriksson var biståndsminister där han gav uppdrag till Sida för att ett ökat bistånd ska gå till demokratifrämjande insatser. Han sa samtidigt att bistånd till auktoritära länder kan komma att frysas eller riktas om till civilsamhället.

– Vi kommer att ställa tuffare krav, sa Peter Eriksson då.

Sveriges bilaterala bistånd

Demokratin i världen är på tillbakagång vilket gör att demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet är prioriterade områden för Sveriges bistånd. Den största delen av Sveriges bistånd går till stöd direkt från Sverige till ett land eller en region så kallat bilateralt bistånd.

 

Detta stöd förmedlas främst via Sida och går till olika projekt och program i de länder som Sida samarbetar med. Stödet kan även gå via svenska enskilda organisationer, genom myndigheter och vid enstaka tillfällen även via företag.

 

Källor: Partierna, Concord, ForumCiv, Diakonia, EBA. Kvinna till Kvinna, Sida

Läs även:

Mer läsning