Till skillnad från många andra länder ger Sverige ett stort kärnstöd till FN. Partierna har olika uppfattningar om detta stöd. Den 1 juni i år träffade FN:s generalsekreterare António Guterres statsminister Magdalena Andersson i samband med klimatmötet Stockholm+50.

Till skillnad från många andra länder ger Sverige ett stort kärnstöd till FN. Partierna har olika uppfattningar om detta stöd. Den 1 juni i år träffade FN:s generalsekreterare António Guterres statsminister Magdalena Andersson i samband med klimatmötet Stockholm+50.

Valet 2022: En regering ledd av M kan minska på kärnstödet

Sverige avviker. Till skillnad från många andra länder går en stor del av vårt bistånd till så kallat kärnstöd. Det gör att FN-organ snabbt kan agera vid akuta kriser. Samtidigt finns nackdelar med denna typ av stöd. Fram tills valet den 11 september tar OmVärlden upp ett biståndsområde i veckan. Denna gång handlar det om kärnstöd.

När coronaviruset och pandemin tog fart började många länder att återigen fundera över finansieringen av FN och andra multilaterala organisationer. 

Den största delen av pengarna till dessa institutioner öronmärks så att det går till särskilda projekt eller program. Det kan handla om att lindra en matkris, borra brunnar, bota sjukdomar eller på annat sätt lindra nöd.

Att avsätta pengar till projekt gör det enkelt att se vad pengarna går till. Det blir även lätt att mäta vilken effekt biståndspengarna får. En miljon magar mättade, hundra tusen brunnar borrade och så vidare. En annan fördel är att regeringar i olika länder kan peka på vilka insatser de bidragit till. Kring 80 procent av FN:s budget består av öronmärkta pengar från olika givare. 

Sverige avviker från andra länder

Att öronmärka eller inte är en av de återkommande biståndsfrågorna. Baksidan av öronmärkningen är att givarna har olika hjärtefrågor. Det blir olika typer av projekt och biståndsgivarna ser hellre till enskilda frågor än helheten. Att knyta pengar till enskilda projekt gör att det lätt blir ett lapptäcke av olika projekt som kan vara svåra att samordna.

Sverige har till skillnad från de flesta andra länder därför satsat mer på att ge ett så kallat kärnstöd. Det innebär att organisationer – som till exempel FN:s barnfond Unicef, flyktingorganet UNHCR samt utvecklingsprogrammet UNDP och livsmedelsprogrammet WFP – får en summa som det själva kan förvalta över. 

– I dessa svåra tider är den höjning av kärnstödet som Sverige har gjort den bästa sortens stöd vi kan få, säger Anne Poulsen, som är nordisk chef för FN:s livsmedelsprogram WFP. 

Efter pandemin och kriget i Ukraina samt värmeböljor med utdragen torka så står världen nu inför flera allvarliga humanitära kriser.

Anne Poulsen beskriver en värld där 345 miljoner människor i 82 länder står inför akut livsmedelsosäkerhet och upp till 50 miljoner människor i 45 länder riskerar hungersnöd. 

Partierna ser olika på kärnstödet

Det är många kriser som seglat upp snabbt och av det skälet är ett icke öronmärkt kärnstöd viktigt. Nyligen utökade Sverige också sitt kärnstöd till FN:s livsmedelsprogram som i år uppgår till en miljard kronor. 

Anne Poulsen säger att det svenska kärnstödet är av stor vikt för organisationen eftersom pengarna kan användas där de bäst behövs. WFP talar naturligtvis i egen sak, men liknande tongångar hörs även från flera andra FN-organ. Under Almedalen lyfte Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef UNDP:s påverkansarbete, frågan i samband med en partidebatt som anordnades av plattformen Concord.  

Hon frågade hur partierna såg på kärnstödet.

Moderaterna svarade då att de vill se en minskning av kärnstödet och deras företrädare Helena Storckenfeldt hänvisade till en rapport från Riksrevisionen som kritiserat det svenska kärnstödet för att det saknar en tydlig målstyrning samt att det finns brister i utrikesdepartementets riskanalyser. Ett visst kärnstöd ska finnas men Moderaterna vill se tuffare prioriteringar av stödet till multilaterala organisationer.

Ett liknande svar kom från Kristdemokraterna som också vill se över vilka FN-organ som får stöd. Partiet uppger att det är viktigt att det finns bistånd som inte är öronmärkt samt att de vill minska den andelen. Mer pengar ska i stället gå till organisationer inom civilsamhället.

Centerpartiet Magnus Ek höll med om att det är viktigt att Sverige ger medel som inte är öronmärkta. Samtidigt beskrev han det svenska multilaterala stödet som ”slentrianmässigt” och tycker att det är ”sorgligt” att avräkningarna av biståndet främst drabbat stödet till enskilda länder, bilaterala stödet och stödet till civilsamhället.

– Det är feltänkt, sa Magnus Ek i debatten i Almedalen och tillade att han tycker att den socialdemokratiska regeringen viktat avräkningarna fel.

Sverigedemokraterna har i lagda motioner och uttalanden också uttryckt att de vill göra en översyn av kärnstödet till multilaterala organisationer. Samtidigt vill de ha kvar stödet till FN:s fredsbevarande verksamhet UNHCR, UNHCR, WFP och livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.

Vänsterpartiet uppger att de anser att det är viktigt att bevara kärnstödet, att det svenska stödet är viktigt för FN och att fler länder borde följa efter.

Liberalerna och Miljöpartiet uppger också de att kärnstödet är viktigt och behövs för att snabbt sätta in åtgärder mot akuta kriser. Under den Socialdemokratiska regeringen har kärnstödet växlats upp.

Oklart hur kärnstödet blir efter valet

Hur kärnstödet kommer att förändras efter valet är omöjligt att säga. Opinionsmätningar tyder på att det är mycket jämt mellan blocken. En framtida regering behöver förhandla med flera partier för att forma en ny biståndspolitik. 

Oavsett om det blir S eller M som leder en framtida regering så lär Sverige fortsätta att ge kärnstöd till FN och olika multilaterala organisationer. 

Med tanke på hur partierna positionerat sig i frågan om kärnstöd är det dock troligt att en Socialdemokratisk ledd regering kommer att ha ett kärnstöd som ungefär ser ut som i dag, medan en regering som leds av Moderaterna troligen kommer att minska andelen kärnstöd något. 

Anders Rönquist, som jobbar med multilateralt samarbete på Sida, säger att det är viktigt att inte ställa projektstöd emot kärnstöd. 

– FN behöver både kärnstöd och projektstöd för att kunna fungera. Man ska inte sätta stöden emot varandra. Däremot är det svenska kärnstödet till FN och Världsbanken en grundbult som gör att dessa organisationer kan fungera och genomföra sin verksamhet. Det gör att de kan ha personal i länder där situationen är svår. Det hade inte räckt med program- eller projektstöd för att ha personal där, säger Anders Rönquist. 

Partierna och kärnstödet

Alla partier vill att Sverige fortsätter att ge icke öronmärkta pengar, kärnstöd. Det finns dock vissa skillnader. 

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna efterlyser en förändring. De vill minska kärnstödet och minska antalet FN-organ som får stöd. 

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna uttrycker sig något positivare om dagens kärnstöd.

Det svenska kärnstödet till multilaterala organsiationer 2021 uppgick till 17,7 miljarder kronor. Det motsvarar 35 procent av det totala biståndet som då var drygt 51,1 miljarder kronor.

Kärnstödet  betalas ut av både Utrikesdepartementet och Sida. Förra året kom Riksrevisionen med en granskning där det kritiserade kärnstödet för att sakna tydliga mål och för att de ansåg att det fanns brister i beredning och uppföljning hos Utrikesdepartementet. Sidas kärnstöd bedöms som ändamålsenligt. 

Sida driver på för ökad andel kärnstöd därför att de anses vara ett effektivt och flexibelt stöd som stärker lokalt ägarskap och minskar onödig administration. Dessutom ger det Sverige en möjlighet att föra en dialog med FN-organ. Sverige ger kärnstöd till bland annat Cerf, Ocha, UNDP, UNFPA Unrwa, UNHCR, Unicef, UN Women, Världsbanken och WFP.

Källor: Concord, FN-förbundet Open aid, Riksdagen, Riksrevisionens (Rir 2021:28), Sida. Datan i diagrammet ovan artikeln är hämtade från Open aid där man själv kan hitta statistik om det svenska biståndet.

Läs även:

Mer läsning