Valet 2022: ”Ointresse för globala frågor i valrörelsen”

Diakonia har gjort två partienkäter. Den som gavs ut senast handlar om riksdagskandidaternas syn på bistånd och tidigare i somras presenterades en partiledarenkät där Sverigedemokraterna, som vill göra kraftiga nedskärningar av biståndet, valde att inte svara. Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia, sammanfattar partiernas svar.

– Av de som svarat på vår enkät så hamnar de stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, i botten. Medan Liberalerna överraskande har klivit upp i toppen där även Vänsterpartiet och Miljöpartiet finns, säger han.

Magnus Walan anser att kunskapsnivån bland partierna har höjts jämfört med tidigare valrörelser.

– Överlag är kunskapen hos de biståndspolitiska talespersonerna betydligt bättre. Men Socialdemokraterna har varit frånvarande i biståndsdebatten på ett sätt som saknar motstycke. Jag kan inte komma ihåg ett Almedalen där partiet tidigare inte haft någon biståndspolitisk talesperson. Det har antagligen att göra med Socialdemokraternas sätt att hantera biståndet och avräkningarna, säger han.

Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) svarar i ett mejl på Diakonias kritik.

”Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ett partis mycket långsiktiga och fortsatt stora biståndsengagemang skulle kunna bedömas och betygssättas beroende på deltagande under Almedalsveckan...Under Almedalsveckan detta år var jag på resande fot. Som biståndsminister representerade jag Sverige vid den första givarkonferens om Ukrainas återuppbyggnad i Schweiz där jag också lanserade svenskt stöd. Jag reste också i Sverige för att träffa de vi behöver möta för att kunna samla ett starkare stöd för en svensk politik som står upp för ett ambitiöst bistånd. Det är också svenskt biståndsengagemang.”

Sverigedemokraterna fick ej frågan

Den fackliga biståndsorganisationen Union to Union har gjort en videoenkät med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna som de valde att inte intervjua, frågan är varför?

– Vi har valt att inte ge SD en plattform, eftersom det partiet är mycket tydligt i sin negativa syn på bistånd generellt och fackligt utvecklingssamarbete för demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet specifikt. Vi är mer intresserade av ett konstruktivt samtal med partiföreträdare, som är beredda att engagera sig för Sveriges globala ansvar och de akuta behoven av en aktiv och solidarisk utrikespolitik, kommenterar Maja Aase som är organisationens pressansvarige.

De övriga partierna svarade på Union to Unions frågor och flera var positiva till svenskt bistånd.

– Generellt sett är biståndsviljan hög och de flesta står upp för enprocentsmålet, ja åtminstone just nu, veckan före valet. Vad som händer sen vet ingen, men vi hyser hopp om en framtid för svensk, solidarisk utrikes- och biståndspolitik, svarar Maja Aase.

Valrörelsen får däremot underkänt.

– De globala frågorna saknas, mycket beklagligt, särskilt som vi vet kriserna som plågar oss även plågar resten av världen. Allt hänger ihop, det vet ju politikerna. Egentligen, uppger Maja Aase.

Starkt stöd för demokratiarbete

Concord Sverige som är en plattform som samlar 81 organisationer i syfte att påverka Sveriges och EU:s utvecklingspolitik. I våras gjorde de en kartläggning av partiernas biståndspolitik.

Policyrådgivaren Peter Sörbom uppger att jämfört med förra årets val så står fler partier bakom en feministisk utrikespolitik och att det finns ett brett och starkt stöd för demokratifrämjande och miljö i utvecklingspolitiken. Concords genomgång pekar också på skiljelinjer kring biståndsnivån, och gemensamma svagheter när det kommer till att föra en samstämmig politik på alla områden för att uppfylla de globala målen.

– Ett resultat av kartläggningen har också blivit att vi i civilsamhället har kunnat föra ett bra samtal med partierna om hur de kan utveckla sin politik, och de har varit mycket intresserade av att med kartläggningen som grund få våra inspel på detta. Den låg också till grund för att vi kunde arrangera en lyckad partiutfrågning i Almedalen som gav flera besked, kommenterar Peter Sörbom.

Valrörelsen beskriver han dock som en besvikelse.

– Vi hade en förhoppning om att situationen i omvärlden, med Ukrainakriget, klimatkrisen, pandemins konsekvenser, skulle kunna göra att Sveriges roll i världen och utvecklingsfrågor fick en aning större plats i valrörelsen. Dessvärre har det varit begränsat, och framför allt klimatfrågan har fått oroande lite utrymme med tanke på det akuta läget. Genom vår Rädda Biståndet-kampanj har vi försökt bidra till att biståndet lyfts, och det har varit viktigt med tanke på hur vissa partier vill sänka biståndet. De partier som står kvar vid vårt åtagande om en procent måste hålla emot nu i valspurten, och i kommande regeringsförhandlingar.

”SD ett orosmoment"

Kvinna till Kvinna har gjort en valkompass där de har analyserat partiernas feministiska politik.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna, säger att S, V, C, MP och L vågar alla ta orden feministisk utrikespolitik i sin mun.

– Så vi känner oss trygga med att de kommer att driva den linjen efter valet. KD och M lyfter också jämställdhet i sina biståndspolitiska program, men har inte ställt sig bakom den feministiska utrikespolitiken. SD är orosmomentet. De vill halvera biståndet, och röstade emot EU:s handlingsplan för jämställdhet i biståndet. Vad som händer med Sveriges jämställdhetspolitik och vilka signaler en ny regering ger härhemma, får stor betydelse internationellt, säger hon.

Petra Tötterman Andorff uppger att hon anser att den globala solidariteten och jämställdhetsfrågorna är sorgligt frånvarande i valrörelsen. Om Sverige brister i det globala stödet till kvinnor och flickor så drabbar det kvinnors levnadsvillkor från dag ett och det långsiktiga arbetet för kvinnors rättigheter.

Plånboksfrågor under valrörelsen

Svenska FN-förbundet har gjort en enkät för att ta reda på stödet till FN.

– Vår enkät i tidningen Världshorisont visar att sex av åtta partier står bakom enprocentsmålet för biståndet. Också stödet för FN-arbetet är brett vilket förstås är positivt. Vi kommer att bevaka att biståndslöftena hålls och fortsätta dialogen om FN-arbetet med våra folkvalda, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Organisationen tycker att valrörelsen har präglats av plånboksfrågor.

– Vi har uppmanat till samtal om biståndsnivåer och vikten av fortsatt ekonomiskt och politiskt stöd till FN men konstaterar att valrörelsen även den här gången har dominerats av plånboksfrågor. Krig, klimathot och pandemi gör bistånd och internationellt samarbete viktigare än någonsin, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.

Polariserande debatt

Civil Rigths Defenders har bett riksdagspartierna att tycka till om 20 förslag som syftar till att stärka skyddet för demokratin och mänskliga rättigheter samt analyserat deras valmanifest.

– Samtidigt som partierna inte fokuserar på frågor om demokrati och mänskliga rättigheter så har alla partierna förslag som har stor inverkan på dessa frågor. Flera partier har bra förslag som syftar till att stärka skyddet för det demokratiska statsskicket. Samtidigt innebär de flesta förslagen som partierna lägger fram inom de kriminalpolitiska och migrationspolitiska områdena inskränkningar av fri- och rättigheter som är problematiska, uppger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Han anser att frågor som rör demokratin och mänskliga rättigheter varit helt frånvarande i valrörelsen.

– Vad vi också ser i valrörelsen är en ton och ett debattklimat som är uppskruvat och som riskerar att leda till ökad polarisering och mer hat och hot i det offentliga samtalet. Det som avslöjats om hur partierna är beredda att ta emot anonym finansiering och hur partier använder sig av trollfabriker och automatiserade botfarmer för att påverka debatten och väljarna undergräver också vår demokrati på ett farligt sätt, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Test inför valet

ForumCiv är har 175 biståndsorganisationer som medlemmar. De har bland annat ett test där du kan se vilket parti som tycker som du. Dessutom har de frågat partierna om vad de vill att biståndet ska gå till och hur de ser på avräkningarna.

Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv, säger att deras genomgång visar att sex av åtta partier vill se ett ökat demokratibistånd och flera partier lyfter behovet av ökat stöd till demokrati- och människorättsförsvarare. Partierna gjorde tydliga ställningstaganden mot avräkningarna där merparten är kritiska till regeringens hantering och vill se ett tak för hur stora avräkningar som får göras.

– Detta är förstås glädjande säger Anna Stenvinkel.

Samtidigt anser hon att valrörelsen har präglats av en oförståelse för hur världen och olika politikområden hänger ihop och syftar på den stora globala utmaning som klimatkrisen utgör.

– Det är mycket oroande att så få partier lyckas hålla det fokus som är nödvändigt, kommenterar Anna Stenvinkel.

Valet 2022

Flera biståndsorganisationer har inför valet den 11 september frågat partierna hur de ser på olika biståndsfrågor. Sex av åtta partier har uppgett att de vill ha kvar det så kallade enporcentsmålet, som innebär att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska avsättas till bistånd. Moderaterna och Sverigedemokraterna vill kraftigt minska biståndet.

Flera partier, fem av åtta, vill också begränsa möjligheten att använda biståndsmedel till att finansiera flyktingmottagande, så kallade avräkningar.

Valet 2022 hålls söndagen den 11 september. Opinionsundersökningar visar att det är jämt mellan blocken och biståndspolitiken kommer bli ett av många områden som kommer att bli föremål för förhandlingar.