Det har gått snart två veckor sedan fredsavtalet men hjälpsändningarna till Tigray har ännu inte kommit igång. Nöden är stor, cirka 20 miljoner människor i regionen är i behov av olika typer av humanitärt stöd.

Det har gått snart två veckor sedan fredsavtalet men hjälpsändningarna till Tigray har ännu inte kommit igång. Nöden är stor, cirka 20 miljoner människor i regionen är i behov av olika typer av humanitärt stöd.

Vapnen har tystnat – men hjälpen till Tigray står ännu still

Det finns en fredsöverenskommelse och vapnen har tystnat. Men hjälporganisationerna väntar fortfarande på att få uppta sina sändningar av förnödenheter till Tigray. 

I den fredsöverenskommelse som Etiopiska regeringen och TPLF, den tigreanska befrielsefronten undertecknade den 2 november är ett centralt avsnitt humanitär hjälp till de nödlidande i Tigray. I skrivningen förbinder sig den etiopiska regeringen att tillsammans med humanitära organisationer påskynda hjälp till framför allt barn, äldre och kvinnor. Ett arbete som de tidigare stridande parterna ska samarbeta kring.

I överenskommelsen står även att Etiopiens regering ska underlätta för flyktingar att ta sig tillbaka till sina hem när omständigheterna så tillåter. 

Väntar på klartecken

Det har gått snart två veckor sedan undertecknandet av dokumentet i Pretoria, men än så länge har inte hjälpsändningarna kommit igång. Och det trots att nöden är stor, cirka 20 miljoner människor är i behov av olika typer av humanitärt stöd.

Åsa Andersson, biståndsråd på den svenska ambassaden i Etiopien säger till OmVärlden att många av hjälporganisationerna är redo och bara väntar på klartecken får att köra in lastbilar med förnödenheter och även flyga in material. 

– Det finns indikationer att det pågår diskussioner mellan hjälporganisationer, regeringen och administration i Tigray kring detta, och det finns en försiktig optimism att en lösning snart är på plats. Det har ju inte gått iväg någon konvoj sedan 24 augusti, säger Åsa Andersson. 

Hon tror att det kan dröja ytterligare några dagar innan korridorer öppnas. Enligt fredsavtalet ska TPLF:s trupper, cirka 200 000 man, avväpnas, och den processen påbörjas den 15 november.

– Jag kan tänka mig att det måste gå en tid för att utvärdera det och försäkra sig om att transporter är säkra nog. 

Kontantstöd betalas ut

En del av biståndet från svensk sida är ett socialförsäkringsprogram med kontantstöd som UNICEF hanterar. 

– Eftersom bankväsendet stängdes ner 2020 har det inte fungerat, nu hoppas vi att det kan återupptas, säger Åsa Andersson.  

Totalt är Sveriges humanitära bistånd till Etiopen 407 miljoner under 2022. Sverige är den femte största humanitära givaren i landet. Hur stort det blir för 2023 är en så länge oklart och något som den nya regeringen får ta ställning till. Behoven av stöd utifrån är fortsatt enorma. UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, OCHA räknar med att tre miljarder dollar, alltså cirka 30 miljarder kronor kommer att behövas under 2023. 

TPLF inget val

Att TPLF gick med på att lägga ner vapen och ge upp sin kamp mot Abiy Ahmeds regim togs emot av viss förvåning och även en del irritation från tigreaner i exil. Analysen är att TPLF inte längre hade något val eftersom inte bara den humanitära situationen är eländig utan att det även råder brist på vapen och ammunition. Försörjningslinjerna är brutna och tigreanerna är instängda av finetlig trupp både från Etiopen och från Eritrea. 

– Det finns nog en insikt från alla sidor om att det inte finns något mer att vinna i denna konflikt. Tittar man till exempel på ekonomin i det här landet har den aldrig varit så dålig som nu. På ett givarmöte hörde jag att det i bankerna endast finns en valutareserv som räcker till tre veckors import av varor, som en tumregel bör bankerna ha tre månaders reserv, säger säger Åsa Andersson. 

När väl krigsdammet har lagt sig kommer säkerligen mer rapporter om krigsbrott upp till ytan. FN:s Commission of Human Rights Experts rapport från i september anser att regimen i Etiopien har använt svälten som ett taktiskt vapen mot Tigray.

"Det utbredda förnekandet och hindret av tillgång till grundläggande tjänster, mat, hälsovård och humanitärt bistånd har en förödande inverkan på civilbefolkningen, och vi har rimliga skäl att tro att det är ett brott mot mänskligheten. Vi har också rimliga skäl att tro att den federala regeringen använder svält som en metod för krigföring”, sa Kaari Betty Murungi, ordförande i kommissionen i ett uttalande. 

Mer läsning