Christa Joy-Burton arbetar för en nystartad fond som drivs av miljödepartementet på Antigua och Barbuda.

Christa Joy-Burton arbetar för en nystartad fond som drivs av miljödepartementet på Antigua och Barbuda.

”Vi är redan så påverkade av klimatförändringarna”

Pengar till klimatanpassning för fattiga länder har inte varit prioriterat för världens rika länder. Det måste ändras, säger Christa Joy-Burton, från den lilla ön Antigua i Karibien. På COP26 kom löften om 400 nya miljoner dollar.

Publicerad:

Karibiska Antigua är en av de platser som ligger i frontlinjen av klimatförändringarna. Långt ute i havet, lågt liggande och med få naturresurser har man inte mycket att sätta emot höjd havsnivå, erosion och orkaner. Antigua och Barbuda, som landet heter, ligger utanför Jamaica i det som kallas världens ”orkanbälte”.

Tillsammans med världens övriga små önationer, som har en gemensam förhandlingsgrupp under COP-mötena, anser de att man blivit bortprioriterad i klimatfinansieringen. Här handlar det nämligen ofta mer om att bygga upp anpassning till det läge som redan uppstått. Energiskifte är också viktigt – inom de kommande två decennierna ska Antigua drivas av 100 procent förnybar energi – men det är framför allt att lösa klimatrelaterade problem som är den pressande frågan.

För lite pengar

Inför COP26 i Glasgow stod det klart att världens rika länder inte ordnat fram den finansiering de lovat för att stötta utvecklingsländer i deras klimatarbete. Framför allt är det för klimatanpassning som det fattas pengar. Bara sju procent av all klimatfinansiering går i dag till anpassning enligt en uträkning av organisationen Climate Policy Initiative. De uppskattar att behovet är betydligt större än så, närmare bestämt 180 miljoner dollar per år.

På pågående COP26 i Glasgow fick Sveriges miljöminister, Per Bolund, i uppgift att leda de ministerförhandlingar som ska resultera i mer pengar till klimatåtgärder. Christa Joy-Burton, från Antigua, hoppas att de ska ge resultat.

– Finansiering är avgörande. Att bara höra länder prata kommer inte att hjälpa. Vi måste veta att människor kan komma åt pengarna, säger hon när OmVärlden träffar henne på COP26.

– För små önationer är anpassning det allra viktigaste. Förbyggande åtgärder är också viktigt förstås, men vi är redan så påverkade av klimatförändringarna i form av orkaner, översvämningar och kraftiga regn.

Christa Joy-Burton jobbar själv för en nystartad fond som drivs av miljödepartementet på Antigua och Barbuda och som hjälper små grupper i samhället att finansiera lokal anpassning till klimatförändringarnas konsekvenser. Pengarnas söker fonden i sin tur bland annat från FN:s gröna klimatfond. Christa Joy-Burton och hennes kollegor ger sig ut på landsbygden för att informera människor och få dem att våga söka bidrag och lån med låg ränta.

Ofta handlar det om att anpassa byggnader och samhällen till höjda vattennivåer och frekventare orkaner och regn. Under det gångna året har fonden finansierat projekt för flera kyrkor, som ska byggas om för att fungera som skyddsrum vid naturkatastrofer. De ska få solpaneler och starkare konstruktion.

”Vi vill inte tänka på det”

Christa Joy-Burton bor i utkanten av Saint John´s, huvudstaden på Antigua. Där märker hon av klimatförändringarna, säger hon.

– Byn bredvid min översvämmas lätt, ofta kan vi inte komma ut från vår by alls på grund av det. Ibland måste de använda båtar för att få ut folk ur husen. Det är tufft att se, säger hon.

Hennes familj kommer från Dominica, en grannö som är en av de öar som redan drabbats hårdast av den globala uppvärmningen. Hon berättar att det händer varje år att någon i hennes släkt eller deras vänner omkommer i katastrofer relaterade till klimatet.

– Som att en väg öppnas upp i ett jordskred och en hel familj ramlar ner. Det är helt galet, säger hon.

Modellen med en fond där små organisationer eller till och med privatpersoner kan söka medel för att anpassa sin miljö till klimatförändringarna ska snart utvidgas även till Dominica och en annan grannö, Grenada. Men fonden är i sin tur beroende av att den rika delen av världen skjuter till pengar, och i dag finns det inte nog med medel, säger Christa Joy-Burton.

– Även om det ser ut i dag som att det finns mycket pengar tillgängliga, så är det inte så. För i verkligheten så kostar varje projekt så mycket. Det vi kan ge i dag är inte nog, säger hon.

– På våra stränder är vattnet nu uppe på en nivå där människor brukade sitta och ha picknick tidigare. Vi vill inte tänka på det, men när vi väl tänker på det så inser vi hur mycket värre det blivit.

”COP handlar om affärer”

Vid sidan av det officiella COP26-mötet i Glasgow pågår mängder av möten med civilsamhället, bland annat People's Summit for Climate Justice. Där är frågan om finansiering central, både för anpassning och för att bekosta de förluster som människor och samhällen drabbas av på grund av den globala uppvärmningen. Under mötet i Glasgow Film Theatre presenterade ActionAid förslag för hur ett samhälle kan bygga upp skyddsnät anpassat till klimatorsakade kriser, såsom klimatflykt, förstörda åkrar och minskad finskfångst eller annan inkomst.

– COP handlar bara om affärer. Att finansiera våra förluster och skador orsakade av klimatförändringarna hör inte hemma där och det är därför länder inte bryr sig, anmärkte Ivonne Yanez, från organisationen Accion Ecologica i Equador, under mötet.

Under andra veckan av COP kom flera löften om ökat finansiering av klimatförändringarnas konsekvenser. 13 länder lovar över 200 miljoner dollar till FN:s anpassningsfond – ett rekord enligt fonden. 12 länder, varav ett var Sverige, lovade dessutom 400 miljoner dollar som ska gå in i Least Developed Countries Fund under FN:s klimatkonvention. Fonden drivs av Global Environment Facility, en av donatorerna till fonden på Antigua där Christa Joy-Burton jobbar. Hon tror att de rika länderna är fullt medvetna om att de låter länder som Antigua betala för dess egen snabba ekonomiska utveckling och utsläppen som kom med den, men att de inte vill låtsas om det.

– Om vi inte lyckas lösa finansieringen snart så kan det vara för sent. Bara för oss att distribuera ut pengarna för anpassning – det tar år. Och vi har inte år, säger hon.

Mer läsning