Debatt

Pensionsfondernas investeringar leder till kränkningar av mänskliga rättigheter. Nu måste deras interna etikråd förstärka sitt arbete, kräver nio civilsamhällesorganisationer som bevakar AP-fondernas investeringar. 

Den kraftiga minskningen av forskningsbiståndet drabbar oss själva. Ett stort antal institutioner vid Sveriges universitet och högskolor som varit engagerade i forskningssamarbeten påverkas, skriver flera debattörer och uppmanar regeringen att tänka om.

Trots att Afrika bara står för cirka 2-3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser drabbas kontinenten oproportionerligt mycket av effekterna. Nu behövs större satsningar på ökad klimaträttvisa, skriver Afrikagruppens policyrådgivare Gloria Jimwaga.

I år fokuserar FN:s kvinnokommission på digitalisering och jämställdhet. Detta är ett område som både kan vara ett hopp och ett hot för feminismen, skriver UN Women Sveriges verksamhetschef Ulrika Grandin och styrelseledamoten Paulina Modlitba.

Varje år dör minst 1,3 miljoner människor på grund av antibiotikaresistens. Det svenska EU ordförandeskapet har satt fokus på problemet men mer måste göras, kräver ReAct (Action on Antibiotic Resistance) och Läkare utan gränser.

Vi i Synskadades Riksförbund ser med oro på regeringens biståndspolitik och kräver att man tänker om.

Den nya regeringen ändrar i biståndspolitiken på ett sätt som påminner om Alliansregeringens. Det föll inte väl ut. Fortsätter biståndsminister Johan Forssell (M) i samma fotspår riskerar han att gå samma öde till mötes, skriver professor Göran Sundström på Stockholms universitet.

Militären i Myanmar har tagit kontroll över teleoperatörerna i landet. Vid sidan av den verkliga diktaturen växer även en digital diktatur fram, varnar Jesper Højberg på International Media Support (IMS).

Vi vet vad som krävs för att stoppa kvinnlig könsstympning men behovet av insatser ökar, skriver Pernille Fenger, chef för FN:s befolkningsfond UNFPA:s nordiska representationskontor.

Regeringen stryper Sidas medel för samhällsinformation. Det är ett logiskt beslut för den som vill stävja den svenska biståndsviljan, skriver Lars Diurlin vid Institutionen för Mediestudier på Stockholms universitet som forskat om kopplingen mellan enprocentsmålet och informationsstödet.