Den 24 februari 2023 slog cyklonen Freddy till mot Moçambique och påverkade över 300 000 människor i provinserna Sofala, Inhambane och Manica. Infrastruktur och egendomar skadades vilket gjorde det svårt för samhällen att få tillgång till vägar på grund av fallande träd. Butiker och offentliga platser i provinsen stängdes för att undvika skador och dödsfall.
Innan cyklonen slog till hade Moçambiques nationella meteorologiska institut utfärdat en varning om att cyklonen var på väg. Cyklonen Freddy som drabbade Moçambique är en påminnelse om konsekvenserna av extrema väderfenomen har på sårbara samhällen på den afrikanska kontinenten. En nyhetsrapport från World Weather Attribution visade att tropiska cykloner som påverkar Moçambique, men också Madagaskar och Malawi, har blivit mer frekventa och intensiva på grund av klimatförändringarna. Detta har lett till ökad nederbörd och översvämningar som utgör ett betydande hot mot lokalbefolkningens liv och försörjning.
Rapporten "State of the Climate in Africa 2021" visade hur extremt väder och klimatförändringar underminerar människors hälsa och säkerhet, livsmedels- och vattensäkerhet samt socioekonomisk utveckling. Trots att Afrika bara står för cirka 2-3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser drabbas kontinenten oproportionerligt mycket av effekterna. De negativa effekterna av klimatkrisen känns alltmer. Torka, översvämningar och andra naturkatastrofer återkommer ständigt på den afrikanska kontinenten och tvingar många människor att lämna sina hem. Under endast 2019 påverkades över 2,2 miljoner människor av cyklonerna Kenneth och Idai i Moçambique, Malawi och Zimbabwe. Klimatförändringarna är alltmer en orsak till tvångsförflyttning och migration. .
FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald visar att 75 procent och 66 procent av land respektive marina miljöer är extremt påverkade av mänskliga faktorer. De främsta orsakerna till förlusten av biologisk mångfald är en ohållbar livsstil och användning av naturresurser. Ett väl fungerande ekosystem är grundläggande för mänsklig överlevnad och i sin tur avgörande för mänskliga rättigheter. För att vi ska kunna möta framtida utmaningar måste vi ändra sättet vi använder naturresurser på individnivå. Det är också lika viktigt att granska och ändra produktionskedjor och industrier. När det gäller livsmedelssystemet behöver vi en transformerande hållbarhet som fungerar för att uppnå miljö- och klimaträttvisa. Våra naturresurser bör inte bara betraktas som en handelsvara, vår överlevnad ligger i bevarandet av biologisk mångfald.
Det är tydligt att vi lever i ett orättvist samhälle där det finns en ojämn fördelning av resurser och massiv miljöförstöring. På grund av företag som använder sig av fossila bränslen och intensiva industriella jordbruksinvesteringar som inte respekterar mänskliga rättigheter eller miljön – leder detta till dem negativa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.
Om vi ska kunna ha en framtid med färre cykloner, värmeböljor och översvämningar måste vi ändra vårt sätt att förhålla oss till naturen och hur vi använder våra naturresurser. Vi behöver klimaträttvisa för dem som drabbas hårdast av de värsta effekterna av klimatkrisen, men som har gjort minst för att orsaka den. Vi måste förändra och hålla företag samt institutioner ansvariga för de brott som begås mot mänskliga rättigheter och som bidrar till miljöförstöring. Framöver är det viktigt att samhällen har rätt att säga "nej" - inte bara till investeringar som gruvdrift och intensivt jordbruk utan också till politik, fördrag och avtal som ger bränsle till omfattande exploatering av dessa samhällen. Vi måste stödja samhällen i kampen för sin mark och sina naturresurser runt om i världen för att försvara hållbarhet, driva på frågan om matsuveränitet och social rättvisa.
Afrikagrupperna fortsätter att driva på beslutsfattare för ett mer hållbart system som bygger på en feministisk klimat- och miljörättvisa samtidigt som vi, tillsammans med våra partnerorganisationer i södra Afrika, kämpar för allas mänskliga rättigheter genom att stödja initiativ med feministiska och klimataktivistiska perspektiv.
Klimatförändringar påverkar miljön på olika sätt beroende på var i världen en befinner sig – men det är också viktigt att förstå att förändringarna är sammankopplade och påverkar varandra. Även om vi idag ser en inte lika extrem effekt av klimatförändringarna i Sverige, som till exempel cyklonen Freddy i Moçambique, är dessa effekter något som förändrar miljön i Sverige och påverkar hur vi lever våra liv och förbrukar våra resurser.
För att säkerställa och främja klimaträttvisa vill Afrikagrupperna att Sverige ska:
• Sätta upp tydliga mål för hur vi ska genomföra det globala ramverket för biologisk mångfald som slöts i december 2021 i COP15 Montreal. Ett av målen för överenskommelsen är att minimera klimatförändringarnas och havsförsurningens påverkan på den biologiska mångfalden. Det är nu av yttersta vikt att avtalet genomförs.
• Stödja småskaliga producenter, främja livsmedelssuveränitet och hållbar markanvändning genom att genomföra FN:s deklaration om rättigheter för jordbrukare och andra personer som arbetar på landsbygden (UNDROP) som antogs 2018. Den svenska regeringen röstade då nej till deklarationen trots att dess huvudsyfte är att skydda mänskliga rättigheter.
• Fastställa mål för ett minskat klimatavtryck i stället för nettonollutsläpp. "Nettonoll" innebär inte nödvändigtvis utsläppsminskningar eftersom det bara innebär att man kompenserar lika mycket som man släpper ut. Därmed kan företag och stater fortsätta att släppa ut växthusgaser trots löften om nettonollutsläpp.
• Ta ställning för det bindande FN-fördraget för företag och mänskliga rättigheter som har förhandlats sedan 2014. Fördraget skulle göra det möjligt att hålla företag juridiskt ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter som uppstår till följt av miljöförstöring.
Gloria Jimwaga, policyrådgivare Mat och markrättigheter på Afrikagrupperna
