Sara Causevic, Chadia Wannous och Karolina Nyberger i styrelsen för Women in Global Health Sweden.

Sara Causevic, Chadia Wannous och Karolina Nyberger i styrelsen för Women in Global Health Sweden.

”En investering i kvinnors och barns hälsa är en investering i fred”

Många låginkomstländer kommer tvingas fördubbla sina sjukvårdsutgifter för att återgå till utgiftsnivån före pandemin. Det som krävs nu är därför att viktiga beslut tas för att undvika att kvinnors och barns hälsa nedprioriteras ytterligare, skriver styrelsen för Women in Global Health Sweden.

Två år in i pandemin fortsätter COVID-19 i det tysta att påverka tillgången av grundläggande sjukvård i många av världens fattigaste länder. Förutom att befästa befintliga sårbarheter, riskerar utvecklingen att radera år av framsteg som gjorts för att förbättra kvinnors och barns hälsa. Vi har länge beundrat Sveriges långsiktiga engagemang för en feministisk utrikespolitik och hur den är en stark påminnelse om att prioritering av mödra- och barnhälsa gynnar alla. En prioritering som är ännu viktigare nu än någonsin.

Jämställdheten har kommit långt under de senaste decennierna, men det finns mycket kvar att göra. Mer än två år in i pandemin står länder – särskilt låg- och lägre medelinkomstländer – inför fortsatta utmaningar i sjukvårdsystemen. Detta slår onekligen hårdast mot kvinnors och barns hälsa och påverkar ländernas förmåga att återhämta sig från pandemin och fortsätta utvecklas. 

Sveriges utrikesminister Ann Linde konstaterade i Utrikesdeklarationen i februari att COVID-19 har ”delvis suddat ut” globala framsteg inom mödra- och barnhälsa och jämställdhet. 

Förra året visade data från ett antal länder i Afrika och Sydostasien att tillgången till viktiga hälso- och sjukvårdstjänster minskat med upp till 25 procent. Detta motsvarar 17 miljoner barn som nu står utan livsviktiga difteri-, kikhosts- och stelkrampsvaccinationer samt fyra miljoner gravida kvinnor som inte har tillgång till förlossningsvård. 

Allt detta har en stor påverkan på främst kvinnor och barn. Problem i sjukvården i många låginkomstländer motsvarar mer än två mödra- och barndödsfall för varje inrapporterat COVID-19-dödsfall. Pandemin har även lett till en betydande ökning av antalet föräldralösa barn. På lång sikt kommer detta att få allvarliga ekonomiska konsekvenser och leda till att allt fler kvinnor och barn tvingas in i fattigdom. Många låginkomstländer kommer även tvingas fördubbla sina sjukvårdsutgifter för att återgå till utgiftsnivån före pandemin. Det som krävs nu är därför att viktiga beslut tas för att undvika att kvinnors och barns hälsa nedprioriteras ytterligare. 

Sverige banade väg för resten av världen genom att skapa en feministisk utrikespolitik –med jämställdhet som utgångspunkt för fattigdomsbekämpning. Den hållningen kan nu återigen visa vägen genom att bana väg för investeringar i hållbara sjukvårdssystem som prioriterar kvinnor och barn. Detta är en förutsättning för en hållbar ekonomisk återhämtning. För att detta ska bli verklighet krävs att fyra sakområden tas i beaktande: 

1. Äganderätten och beslutsmakten måste ligga hos de länder som får stöd, och investeringsbeslut måste anpassas efter nationella prioriteringar. Detta är avgörande för att uppnå en långsiktig och hållbar förändring allt eftersom länderna rör sig mot självförsörjning.

2. Det krävs ett systematiskt tillvägagångssätt. Oavsett om det innebär att reparera de system som behövs för att möjliggöra vaccinleveranser, transport för att få vaccin dit det behövs allra mest, eller utbilda vårdpersonal för att administrera vaccin på plats. System som skyddar och ökar andelen sjukvårdspersonal och samtidigt säkrar viktiga medicinska motåtgärder, är avgörande för att förbättra kvinnors och barns hälsa. Det här sättet att arbeta har också omfattande positiva effekter på andra utvecklingsindikatorer, som utbildning och sysselsättning.

3. Fokus på rättvisa. För att säkerställa att ingen lämnas på efterkälken måste insatser tydligt riktas till de mest försummade och utsatta befolkningsgrupperna – däribland kvinnor och barn, de allra fattigaste och personer med funktionsnedsättning, samt migranter och flyktingar. 

4. Ett integrerat tillvägagångssätt som ökar samarbete, samordning och informationsutbyte. Detta kan frigöra resurser för att ta itu med de frågor som partnerländerna bryr sig mest om och förhindra ineffektivitet och fragmentering.

En organisation som arbetar på detta sätt är the Global Financing Facility for Women, Children and Adolescents (GFF), ett partnerskap inom Världsbanken. Sedan 2015, har GFF banat väg för ett nytt sätt att ta itu med hälsoutmaningar i låginkomstländer. Regeringar och globala samarbetspartners samlas för att stödja en prioriterad och finansierad nationell hälsoplan för kvinnor, barn och ungdomar. GFF stöttar länderna genom att maximera användningen av inhemsk finansiering och externt stöd, för att uppnå bättre och mer hållbara hälsoresultat. Kopplingarna till Världsbanken frigör ytterligare finansieringsmöjligheter inom hälsa, men även engagemang och expertis för att utveckla globala hälsoprioriteringar som även Sverige är en stark förespråkare av. GFF utgör därmed en kompletterande del av FN:s välbehövliga arbete, både nationellt och globalt. 

Det här sättet att arbeta har redan levererat resultat. Före pandemin förbättrades de viktigaste insatserna för att minska mödra- och barnadödlighet genom användningen av kvalificerade barnmorskor, anläggningsbaserade förlossningar och mödravård, både i kvalitet och omfattning i GFF:s partnerländer. Men i pandemins kölvatten riskerar många av ländernas hårt vunna framsteg i att förbättra mödra- och barnhälsovård att gå om intet. 

Sverige har länge varit en ledande förespråkare för en politik som garanterar kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Tillgång till grundläggande sjukvård är en viktig del av detta – och en grundsten för fred, välstånd och hållbar utveckling. Vi hoppas att Sverige ska stärka sina befintliga partnerskap och utforska nya möjligheter för ett djupare samarbete med Världsbanken i vår gemensamma kamp att förbättra kvinnors och barns hälsa. Nu krävs större fokus än någonsin. Stödet till låginkomstländer måste prioriteras så att framstegen i kvinnors och barns hälsa inte går förlorade. Detta kommer att stärka de framgångar som Sveriges långsiktiga arbete redan har givit, och även stötta FN:s Globala mål

Sara Causevic, Styrelsen för Women in Global Health Sweden
Chadia Wannous, Styrelsen för Women in Global Health Sweden
Karolina Nyberger, Styrelsen för Women in Global Health Sweden

Mer läsning