Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker  och Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm.

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker  och Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm.

”EU-länders politik ska inte bestämmas av diktaturer ”

Spanien har gjort en helomvändning i sin Västsahara-politik. Från att stå bakom FN till att stödja ockupationsmakten Marocko. Det kan inte ses som annat än ett resultat av Marockos utpressning, menar Jytte Guteland (S) och Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm.

Spanien har meddelat att de tagit en ny riktning gällande deras forna koloni Västsahara. Spanien pressades till att lämna kolonin på 70-talet, men i stället för att inleda en avkoloniseringsprocess lämnade man i strid med internationell rätt över territoriet till Marocko och Mauretanien. Sedan dess har Spanien fortsatt inneha den administrativa makten. Spanien har stått bakom FN-spåret, att Västsaharas folk har rätt till självbestämmande genom en folkomröstning, fram tills nu. Vad som ligger bakom beslutet är inte offentliggjort. Men att Marocko har en historia av att utöva påtryckningar för att få sin vilja igenom gällande Västsaharakonflikten, går inte att förneka.

De spanska enklaverna Ceuta och Melilla tillhör EU:s yttre gränser och de utgör de enda landsgränserna mellan Europa och Afrika. Marocko har därmed ett gynnsamt geografiskt läge och ett trumfkort när det kommer till att förhandla med EU som skärpt sin flyktingpolitik. Sedan migrationskrisen nådde sin kulmen 2015 har EU genomfört åtgärder som lett till att de irreguljära inresorna till EU minskat med mer än 90 procent.  

När det i maj 2021 uppdagades att den västsahariska befrielserörelsens ledare Brahim Ghali vårdades för Covid-19 på ett spanskt sjukhus visade Marocko sitt missnöje genom att öppna gränsen vid enklaven Ceuta och uppemot 10 000 migranter tog sig över till Spanien på bara några dygn. Budskapet från Marocko var tydligt: spelar ni inte efter våra regler öppnar vi gränserna. 

Det är inte första gången Marocko använder migranter som brickor i ett politiskt spel för att utöva utpressning. EU har vid flera tillfällen belönat Marocko för deras arbete mot terrorism och för att stoppa migration in till EU genom fördelaktiga partnersamarbeten och handelsavtal.

Den spanske premiärministern har under det senaste året flertalet gånger offentligt sagt att Marockos försök till utpressning inte kommer fungera, ändå står vi idag med ett uttalande som knappast kan vara resultatet av något annat. Oavsett sakfråga borde Sverige vara djupt oroad över att ett EU-land tillåter en auktoritär ledare staka ut dess politik. Om Marocko lyckas få Spanien att ställa sig på ockupationsmaktens sida går vi en farlig väg till mötes. Vad blir nästa krav från Marocko? Vilka andra auktoritära ledare ser nu möjligheter att utpressa EU? Vilka andra ockupationsmakter känner nu bekräftelse på att om de bara fortsätter tillräckligt länge så kommer deras brott mot internationell rätt accepteras? 

Både Internationella domstolen i Haag och FN har fastställt att Marocko inte har rätt till territoriet. Senast i september 2021 gjorde även EU:s domstol, för tredje gången, samma bedömning.

Vi fördömer Spaniens nya hållning och det sätt som EU låter Marocko diktera europeisk politik. För att uppnå en hållbar och varaktig fred måste självbestämmanderätten tillgodoses.

Det är nu viktigt att Spaniens position inte normaliseras och antas av andra EU-länder. Här kan Sverige, som positionerat sig som ett land som står upp för folkrätten och västsahariernas rätt till självbestämmande, spela en viktig roll. Sveriges regering, med Magdalena Andersson i spetsen, behöver vara tydliga i detta såväl nationellt som internationellt. Framförallt att i EU-sammanhang stå upp mot ockupation.

Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker 
Gabi Björsson, ordförande, Emmaus Stockholm

Mer läsning