Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige.

Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige.

Flickdagen firar tio år – men bakslagen är stora

Fler flickor börjar skolan, färre tonåringar föder barn och det globala regelverket mot barnäktenskap har skärpts. Samtidigt är komplikationer i samband med graviditet och förlossning fortfarande den vanligaste dödsorsaken för tonårstjejer och 2020 skedde den största ökningen av barnäktenskap på 25 år. Tio år efter införandet av den internationella flickdagen den 11 oktober infördes ser vi såväl framsteg som bakslag, skriver Plan Internationals svenska generalsekreterare.

I år är det tio år sedan flickdagen, som instiftades av FN på initiativ av bland annat Plan International, uppmärksammades för första gången. Syftet var att uppmärksamma de specifika utmaningar som flickor möter och sedan dess har 11 oktober varit dagen för flickors rättigheter.  

När vi ser tillbaka på den senaste tioårsperioden framgår det dock tydligt att mer behöver göras. Det är inte självklart att förbättringar tidigt i flickors liv följer med dem upp i åldrarna. Breda satsningar på vaccinationer och nutrition har exempelvis gjort att både dödlighet och tillväxthämningar bland flickor minskat och att hälsan därmed blivit mer jämställd. Fler flickor börjar också skolan i dag, jämfört med 2012.   

Samtidigt är flickor fortfarande överrepresenterade bland dem som slutar skolan i förtid. Så medan småflickor i många fall fått det bättre kulminerar i stället flickors utsatthet i tonåren. Det kan handla om att de då tvingas in i barnäktenskap, utsätts för våld och förväntas ta hand om merparten av det obetalda hushållsarbetet. Detta bottnar ofta i viljan att kontrollera flickors liv, upprätthålla traditionella könsroller och värna familjens heder.  

Talibanerna i Afghanistan och mullorna i Iran är alltså inte ensamma om att vilja begränsa flickors frihet och rättigheter. Just nu ser vi ett globalt bakslag vad gäller jämställdhet, som bland annat tar sig uttryck i att USA och Polen begränsar aborträtten. Dessutom har pandemin raderat decennier av utveckling. Många av de flickor som drabbades av skolstängningarna kommer aldrig tillbaka till klassrummen och såväl tonårsgraviditeter som barnäktenskap har ökat kraftigt i pandemins kölvatten.   

Även i Sverige ifrågasätts jämställdhet allt mer. En färsk undersökning från Göteborgs universitet visar att det är unga män – mellan 18 och 29 år – som upplever det som mest orättvist och hotfullt med tjejers ökade rättigheter. Trenden ser likadan ut i hela Europa och globala uppskattningar visar att det kommer att dröja ytterligare nästan 300 år innan vi uppnår full jämställdhet i världen.  

Trots att den sammantagna forskningen visar att alla vinner på ökad jämställdhet upplever alltså killar och män – världen över – sig så hotade att de skrämmer flickor och unga kvinnor till tystnad. 

För ett par år sedan gjorde Plan International en global undersökning som visade att 58 procent av de tillfrågade tjejerna hade upplevt hat och hot på nätet. Bland aktivister var andelen ännu större.  

När flickor och unga kvinnor vill ta plats, bestämma över sin egen kropp och utmanar traditionella könsroller reagerar delar av omvärlden med hat, hot, våld och trakasserier. Det får vi aldrig acceptera. 

Vi kommer dessutom aldrig att nå målen i Agenda 2030 om halva befolkningen – flickor och kvinnor – inte kan delta och bidra fullt ut. 

Vi måste därför ta krafttag för att angripa alla de utmaningar flickor möter – samtidigt. I Sverige och i världen.  

För att flickor ska kunna utvecklas genom hela livet måste vi:  

• Stå upp för flickors rättigheter – det är inte brist på lagar och konventioner, problemet är att de inte efterlevs. 

• Säkerställa att alla flickor går klart skolan – fler flickor börjar skolan i dag men fortfarande är det bara två av fem flickor som går klart grundskolan.   

• Lyssna på flickor och möjliggöra deras politiska engagemang – en rapport från Plan International visar att flickors politiska intresse är större än utrymmet de får. Globalt hade fler än var femte negativa erfarenheter av att engagera sig, delvis på grund av hat och hot. I Sverige trodde en tredjedel att politikerna inte skulle lyssna på dem. Att unga tjejer tappar tron på politiken är i förlängningen en fara för demokratin. 

• Värna alla flickors rätt till sin egen kropp – fullgod sexualundervisning och tillgång till moderna preventivmedel är viktigt, men vi måste även arbeta mot förlegade könsroller som begränsar flickor.  

Mariann Erikssongeneralsekreterare för Plan International Sverige  

Mer läsning

Avsnitt 153: Fotbolls-VM:s mörka baksida

Fotbolls-VM skulle bli Qatars väg in i finrummet. Men nu pratas det istället om brott mot mänskliga rättigheter och döda migrantarbetare. Byggnads Johan Lindholm, journalisten Martin Schibbye och skribenten Ekim Çaglar talar om sport och politik i senaste avsnittet av OmVärlden podd.