Allt fler aktörer i Sverige kräver att företag måste kunna ställas till svars för övergrepp på tex mänskliga rättigheter eller dåliga arbetsvillkor i leverantörsledet, här textilarbetare i Kina, som levererar till företag i EU. 

Allt fler aktörer i Sverige kräver att företag måste kunna ställas till svars för övergrepp på tex mänskliga rättigheter eller dåliga arbetsvillkor i leverantörsledet, här textilarbetare i Kina, som levererar till företag i EU. 

”Hög tid för svensk lag om företag och mänskliga rättigheter”

Medan EU tar fram en lag som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter, sitter den svenska regeringen still. Det är hög tid att agera, skriver Anna Stenvinkel, generalsekreterare på ForumCiv, Sandra Atler, folkrättsjurist på Enact, och advokat Niklas Österberg.

Publicerad:

Det råder allt större enighet bland intressenter om att det behövs lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter. Många svenska företag är idag genom sina värdekedjor integrerade på den globala marknaden, där delar av produkter tillverkas i låginkomstländer med bräckliga demokratiska institutioner och ett svagt skydd för mänskliga rättigheter.

Risken är stor att svenska företag involveras i överträdelser mot mänskliga rättigheter. Förbud mot fackföreningar, förekomst av barnarbete, landgrabbing, förföljelse av människorättsförsvarare, diskriminering av kvinnor och hälsovådlig arbetsmiljö är bara några exempel. Covid-19 pandemin har ytterligare förvärrat situationen för arbetare i producentländerna, där vi ser att migrantarbetare och deras familjer drabbats särskilt hårt.

Flera europeiska länder har redan antagit eller föreslagit lagstiftning rörande företag och mänskliga rättigheter. EU-kommissionen kommer i år att presentera ett förslag på en gemensam EU-lag som kräver att företag respekterar de mänskliga rättigheterna. Många företag har redan uttryckt stöd för detta initiativ.

Inte heller ledande svenska företag diskuterar längre om det ska komma en lag, utan när – och hur den bör se ut. Det ter sig därför märkligt att Sverige sitter still i båten – man har varken börjat utreda vad en sådan lag behöver innehålla för att vara effektiv eller hur en kommande EU-lag bör integreras i svenskt rättssystem.

Frivillighet räcker inte

De viktigaste riktlinjerna på området, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, är inte rättsligt bindande. Det blir allt tydligare att frivillighet inte är tillräckligt.

En analys av 1 000 europeiska företag visar att endast 20 procent rapporterar om hur de agerar för att förebygga negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna. Den senaste årliga mätningen av hur världens största bolag på högriskmarknader sköter sig visar att nära hälften av bolagen inte kan påvisa någon process alls för att hantera människorättsrisker.

De företag som ligger i framkant och har processer för att kartlägga och åtgärda människorättsrisker tvingas idag konkurrera på ojämlika villkor med företag som inte gör samma prioriteringar. En lag med tydliga krav på företag skulle skapa samma förutsättningar för alla och därmed en jämlik spelplan. En lagstiftning i Europa skulle få ringar på vattnet i leverantörskedjor utanför Europa och underlätta kravställande i globala leverantörsled.

Viktiga komponenter i en lag

Målet med en lagstiftning är enkelt; att mänskliga rättigheter inte är valbart när du gör affärer. Effektmålet måste vara att skapa en bättre situation för människor som arbetar och finns i globala värdekedjor. För att en lag ska bli effektiv krävs åtminstone fem saker:

  • Aktiebolagslagen bör ändras så att vinstsyftet för bolag kompletteras med ett krav på respekt för mänskliga rättigheter.
  • Svenska företag måste kunna hållas ansvariga för negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de orsakat eller bidragit till. Det behöver finnas ett tydligt civil- och straffrättsligt ansvar för företagen.
  • Det måste finnas ett krav på att företag ska hantera sina risker genom en så kallad human rights due diligence, en process som identifierar och åtgärdar människorättsrisker.
  • Lagen bör omfatta alla sektorer, alla företag oavsett storlek och hela värdekedjan inom och utanför Sverige.
  • Människor som har drabbats negativt av ett företags verksamhet måste kunna få tillgång till prövning i domstol och gottgörelse för den skada de lidit.
  • Regeringen behöver agera

    Sverige ses ofta som ett föregångsland för sitt arbete med mänskliga rättigheter, inte minst inom utvecklingssamarbetet. Regeringen behöver ta ett steg fram och visa att arbetet med mänskliga rättigheter är viktigt även när det gäller företag.

    Sverige bör delta aktivt i EU-arbetet för att se till att det blir en tydlig och effektiv gemensam lag. Samtidigt bör regeringen omgående tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda hur en svensk lag bör utformas för att bäst främja företags respekt för mänskliga rättigheter. Det är hög tid att regeringen agerar.

    Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv
    Sandra Atler, jurist och chef för Human Rights and Business Practice Group, Enact Sustainable Strategies
    Niklas Österberg, advokat, Eastmount Advokatbyrå

    Mer läsning

    EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen

    ”Vaccinrättvisa är en geopolitisk nödvändighet”

    Som Team Europe måste vi infria löftet om att stödja låg- och medelinkomstländer genom att dela med oss av över 250 miljoner doser före årets slut. Så här långt har EU-länderna endast delat med sig av ungefär 50 miljoner doser. Nu är det dags att fullgöra detta åtagande, skriver EU-kommissionärerna Stella Kyriakides och Jutta Urpilainen.