Klimatförändringarna innebär så allvarliga följder för liv och försörjningsmöjligheter i flera av våra länder att de utgör en humanitär kris. Som unga humanitära aktörer vädjar vi till dig som en ung person med makt, klimatminister Romina Pourmokhtari. Vi vägrar ta ansvar för det onödiga mänskliga lidande som orsakas av makthavares passivitet, skriver sex av Röda Korsets ungdomsförbund inför FN:s 27:e klimatkonferens (COP27).
Den sjätte rapporten från FN:s panel om klimatförändringar (IPCC) är omfattande, tydlig och enormt oroande. Klimatförändringarna har redan drabbat miljarder av människor; naturkatastrofer står till exempel för 50 procent av alla katastrofer. Förändringarna kommer att bli än allvarligare tidigare än vi trott. Det kommer att bli för varmt och för blött alltför snabbt.
En tredjedel av Pakistan ligger under vatten, tusentals människor har mist livet och många miljoner människor är drabbade. Flera länder i Väst- och Centralafrika kämpar mot de senaste översvämningarna som drabbat över 700 000 människor. Sydafrika drabbades tidigare i år av kraftiga skyfall. Samtidigt står flera andra afrikanska länder inför allvarlig torka och svält.
För oss är klimatförändringarnas humanitära konsekvenser inte en utmaning för framtiden, utan något vi upplever här och nu. Det är de rika länderna i norr som står för den största delen av utsläppen av växthusgaser. Konsekvenserna drabbar däremot, än så länge, främst andra delar av världen hårdast. Det är människor med mindre resurser och sämre förutsättningar vars liv, försörjning och hem hotas. De som är huvudansvariga för utsläppen måste erkänna sin del i den humanitära kris som deras handlingar orsakat och kompensera för det.
Även om ett utsläppstak skulle nås redan i dag kommer behoven fortsätta att öka exponentiellt. Alltmer desperat bevittnar vi passiviteten hos världens ledare när det gäller att minska utsläppen och hur ovilliga de är att ta itu med det brådskande behovet av anpassning och beredskap.
Det är möjligt att stödja sårbara länder och samhällen genom att bygga motståndskraft på lokal nivå, inte minst genom ungas engagemang. Färre människor behöver dö och människor kan överleva trots svårare förhållanden. Människor ska inte behöva drabbas av katastrofer som går att förutse. Men världssamfundets passivitet har gett oss en nästintill omöjlig uppgift. Klimatkrisen är redan en humanitär kris. Inför COP 27 kräver vi därför att:
1. Världssamfundet lever upp till och genomför Parisavtalet.
2. Maktobalansen i fråga om klimatkrisens konsekvenser åtgärdas.
3. Stora investeringar läggs på klimatanpassning.
4. Större ansträngningar görs för att bygga motståndskraft i de mest sårbara samhällena.
5. Ungdomsrepresentanter inkluderas när beslut fattas om vår framtid.
Generationerna innan oss lämnar över en mörk framtid där vi vet att planetens resurser redan har tänjts långt över bristningsgränsen. Vi kommer att behöva hantera en värld i djup obalans, med växande humanitära behov och potentiella konflikter. Ge oss verktygen och resurserna för att hantera det som komma skall och det som redan är vår verklighet. Var en röst för oss unga, klimatminister Romina Pourmokhtari.
Alex Ayub, Röda Korsets Ungdomsförbund, Kenya
Alex Joseph, Röda Korsets Ungdomsförbund, Tanzania
Ismaila Sonko, Röda Korsets Ungdomsförbund, Gambia
Lotta Schneider, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sverige
Miyen Mathew, Röda Korsets Ungdomsförbund, Sydsudan
Ntale Emmanuel, Röda Korsets Ungdomsförbund, Uganda
