Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.  

Den 23-28 maj arrangerar FN:s organ för katastrofriskreducering, UNDRR, den 7:e globala plattformen för att diskutera hur världens länder arbetar för att  förebygga, förbereda och minska effekterna av katastrofer och kriser . En viktig punkt under konferensen är halvtidsöversynen av det globala ramverket, Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015-2030.Det är ett tillfälle att lyfta åtgärder som kan förbättra dess genomförande.

De människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningarna. 

Det är viktigt att beslut baseras både på vetenskap och erfarenhet.  Beslutsunderlaget behöver också utgå från inhemsk och traditionell kunskap som ger en fördjupad bild av de lokalt specifika utmaningarna och den lokala förmågan att agera när en kris inträffar. Katastrofer undergräver hållbar utveckling. Årtionden av framsteg kan raseras på ett ögonblick. Inte minst covid-19-pandemin har visat hur risker och sårbarheter förstärker varandra. Att förstå och hantera katastrofrisker är avgörande för att uppnå Agenda 2030. Civilsamhället med sin lokala förankring spelar här en central och viktig roll. Dess deltagande ökar relevansen och kvaliteten på planering, genomförande och utvärdering av insatser.

Som en del av Sveriges investering och anpassning till de alltmer synbara effekterna av klimatförändringarna världen över, stödjer Sverige FN:s organ för katastrofriskreducering och är den enskilt största finansiären. Det ger regeringen stora möjligheter att driva på för att fler länder ska inkludera civilsamhället i arbetet med katastrofriskreducering. Enligt UNDRR involveras i dag civilsamhället, endast i 58 länders formella mekanismer för katastrofreducering. Det är inte tillräckligt!

I UNDRR:s rapport Global Assessment Report for Disaster Risk Reduction 2022, visar trenden att antalet större katastrofer ökar från cirka 400 per år 2015, till 560 per år 2030. Samtidigt var hela 99,7 procent av alla katastrofhändelser mellan 1990 och 2013, små katastrofer som ledde till färre än 30 dödsfall eller 5000 förstörda hus. Dessa rapporteras inte alltid i nationell statistik eller når internationella nyheter men likväl drabbar de människor som redan är sårbara och orsakar totalt sett stort mänskligt lidande och betydande ekonomiska förluster. När civilsamhället får vara med i samtalen med beslutsfattarna, kan dessa småskaliga katastofer också inkluderas i statistiken och planerna för förebyggande och återskapande insatser. 

Vi inom det Svenska Resiliensnätverket, ett nätverk av 24 organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och humanitärt stöd, uppmanar Sverige att verka för att fler länder tar katastrofreducering på allvar och skapar praktiska lösningar som kan leda till en ökning av antalet länder med inkluderande mekanismer där civilsamhället har en möjlighet att bidra med sin särskilda expertis. 

Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan 
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect 
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia 
Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR
Siri Bjerkan Karlsson, direktor ADRA Sverige
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM Individuell Människohjälp
Mariann Eriksson, national director Plan International Sverige
Niclas Lindgrendirector PMU
Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen
Bo Jeppsson, samfundsledare Frälsningsarmén
Gerard Willemsen, internationell chef Equmenia kyrkan
Linalie Newman, missionsdirektor Evangeliska frikyrkan
Ingemar Forss, missionsdirektor Evangeliska frikyrkan

Mer läsning

Unga afrikaner oroar sig över möjligheten att få jobb, visar en ny undersökning,

Unga afrikaner är oroliga inför framtiden

Pandemin, klimat och politisk instabilitet har bidragit till en oro för framtiden för Afrikas unga. Nästan nio av tio tror att det blir svårt att hitta ett välbetalt jobb. Det finns även ett växande missnöje mot att utländska företag utvinner kontinentens råvaror, visar en ny undersökning.