”Sanningsrapport kan bli vägen till ett fredligare Colombia”

Den 28 juni är ett historiskt datum för de som bygger fred i pågående konflikt i Colombia, då släpps den colombianska sanningskommissionens rapport. Rapporten är ett viktigt verktyg för att nå hållbar fred i ett land som plågas av en mer än halvsekellång väpnad konflikt, skriver nätverket Colombiagruppen.

Den colombianska sanningskommissionen är resultatet av fredsavtalet från 2016 mellan FARC-gerillan och regeringen. Tillsammans med andra mekanismer inom övergångsrättvisesystemet som fredsavtalet lagt grund för (fredsdomstolen och enheten för sökning av offer för påtvingade försvinnanden) möjliggör kommissionen upprättelse åt den väpnade konfliktens mer än nio miljoner offer.

Det internationella stödet för kommissionen är av enorm vikt för att dess rekommendationer ska tas tillvara i fredsbygget, inte minst eftersom den motarbetats på hemmaplan av grupperingar som inte gynnas av att obekväma sanningar kommer fram, att stora socioekonomiska olikheter utjämnas, eller att det ens ska bli ett slut på den väpnade konflikten. Under sitt treåriga mandat har kommissionen tagit emot vittnesmål från 27 279 personer, genomfört 13 821 intervjuer och tagit emot 890 rapporter. Arbetet har utförts med stöd från mer än 2500 civilsamhällesorganisationer, statliga myndigheter och internationella samarbetsorganisationer. Även Sverige, exilcolombianska organisationer i Sverige och svenska civilsamhällesorganisationer har bidragit till processen. Stödet från Sverige till övergångsrättvisesystemet, och i synnerhet till sanningskommissionen, har varit avgörande för deltagandet av konfliktens offer i Colombia och för de som lever i exil. Ett resultat av detta digra arbete är kommissionens slutrapport som publiceras 28 juni.   

"Det är mycket viktigt att behålla det svenska utvecklingssamarbetet eftersom vi lever i en kontext där den väpnade konflikten förvärras. Samarbetet bidrar till skydd av sociala ledare och möjliggör civilsamhällesorganisationers arbete. Det räddar liv!" Leyner Palacios, sanningskommissionär.

Rysslands invasion av Ukraina har på ett smärtsamt sätt gjort det tydligt att sanningen är ett av de första offren i en väpnad konflikt – så även i Colombia. Klargörandet av sanningen är därför en av de första rättigheterna som behöver återställas i övergången till fred. Målet är att ge en bild av de strukturer och faktorer som ledde fram till systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, och att klargöra hur dessa drabbat olika grupper och regioner. Rapporten ger bland annat en inblick i hur avsaknaden av statlig närvaro i de mest drabbade områdena av landet, utvecklingspolitiken och ojämlikheten, har bidragit till konflikten.   

Kommissionen återskapar inte bara det historiska minnet av konflikten utan är även framåtblickande för att bidra till en förändring av samhället som är nödvändig för upprättelse, försoning och en utveckling som bidrar till att alla colombianer kan åtnjuta samtliga mänskliga rättigheter. Slutrapporten representerar därför början på en ny fas i fredsbyggandet och är en symbolisk slutpunkt och samtidigt ett avstamp för arbetet mot upprättelse, försoning och ett jämlikt samhälle.  

Kommissionen har under sitt arbete mött utmaningar och attacker som speglar regeringen Duques avsaknad av politisk vilja för genomförandet av fredsavtalet. Även pandemin och upptrappningen av våldet har varit stora utmaningar under processen. Paradoxalt nog ökar antalet mord på sociala ledare, avmobiliserade och försvarare av mänskliga rättigheter trots fredsavtalet. En orsak till detta är dess bristfälliga implementering. Människor som hotas fortsätter att fly inom och utanför landet, men möts av en oförstående omvärld vars bild är att Colombia nu är ett land i fred och som är rättssäkert. Det internationella stödet för implementeringen av fredsavtalet och sanningskommissionens rekommendationer är därför viktigare än någonsin. Tillträdet av Colombias nya president, Gustavo Petro i augusti är ett momentum för byggandet av hållbar fred som Sverige och det internationella samfundet inte får missa.  

Erik Lysén, Act Svenska kyrkan
Lena Ingelstam, Diakonia
Ulrika Strand, Fonden för mänskliga rättigheter
Lotta Sjöström Becker, Kristna Fredsrörelsen 
Anna Stenvinkel, ForumCiv 
Nasma Salim, PeaceWorks
Peter Brune, War Child Sverige
Anna Tibblin, We Effect 

Mer läsning

Till vänster: Ahmad Baroudi, chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. Till höger: Attacker på skolor, sjukhus och den civila infrastrukturen påverkar barnen på olika sätt. Denna bild är från undervisning i sydvästa Jemen.

Vad gör ni i Jemen Rädda Barnen?

Efter vapenvilan inletts är det fortfarande stöd från det internationella samfundet som behövs i Jemen, enligt Ahmad Baroudi som är chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. OmVärlden frågade honom vad som egentligen händer i landet just nu.